tugget

2012-02-21T12:18:00.001+01:00

Fun facts:
Hojhipstern kom till mej vid 3 igår natt för att förklara att det är bäst om vi är vänner. Vi pratade och skrattade och kysstes och hade semi-sex till NIO på morgonen! Nu ligger han och snarkar och ja vet inte va ja ska ta mej till, men jag står i stövlar i solen på balkongen och känner mej rätt skön.

2012-02-20T11:40:00.000+01:00

en lördagkväll som bedrivs på en för mej ny (!) söder-bar. de bästa är där. jag är glad.
mycket snack handlar förstås om kompisarna som ska ha barn. han som intensivt krafsade i mina trosor i augusti trots att han hade flickvän och inte fattade att jag inte ville, ni vet? han ska ha BARN med henne nu. det var planerat.
jag säger det igen.
det var p l a n e r a t.
ungen kommer i augusti.

man baxnar.
man dricker mer öl.
sms:ar lite med hipstern. säger att jag ska på hångelmission, att jag behöver det. han: "jag med".
och så möts vi på en annan sunkbar, dricker öl, flirtar, skrattar. han är go.
han målar likadande luffarprickar på min hand som han har intatuerade på sin, med en bläckpenna. så att jag "ska se tuff ut". när jag köper öl i baren tittar han intensivt på mej under sin uppslukande hoodie-luva. det plingar till i min telefon. det är ett sms från honom. ett ord: "snyggo!"
han gör mej glad. vi har kul. det är en farligt rolig kombination med mej, Albatross, Superkompis-Kalle och så hipstern och hans hipsterkompis. funkar hyfsat.
jag och Albatross röker. tror att lamporna tändes inne i baren. vi börjar gå därifrån. vi vill dansaaaaa!
gatan är halkig och våt och vi slirar än hit och än dit.
jag skickar nåt luddigt "jag vill men du är borta"-sms till hipstern.
han ringer upp direkt. "var ääär du? vart tog du väääägen?" yada yada.
så jag säger vad jag vill säga.
jag säger "jag vill sova med dig".
respons:
"jag tror inte att det är en så bra idé nu... du är full och jag är full, du vet..."
och det är exakt allt jag kommer ihåg från vår konversation. vet att jag fortsätter prata med honom längs hela den halkiga promenaden längs Götgatan, men jag har ingen aning om vad vi sa. tjatade jag? var jag jobbig? var jag lack? inte en susning.
ledsen och förbannad och ratad och med helvetes-eld i bröstkorgen vet jag att natten inte kan sluta här.
så vi vinglar in på en klubb. jag och Albatross. öl. technodansar. kedjeröker. öl. slemkramar en göteborgare med charmig form på sina läppar. ÖL. tappar bort mitt bankkort. det är tredje gången på tre månader. hoppar runt med Albatross och till slut hoppar vi hem till mej. älskar min vän. vi ska fyllekäka. det går inte. Albatross är luspank och jag likaså.
vi somnar hungriga med KAOZ i våra kroppar.
på söndagmorgonen hittar Albatross en femhundring i en plånbok som jag glömt att jag haft.
han gör alltid sånt. hittar det som jag inte ens visste att hade.
lyckan är - kanske inte total - men åtminsone närvarande, då vi köper drypande pizzor från 7-eleven att slafsa i oss på bussen från Gullmars.

nu känner jag mej lite ledsen
och lite lack.
jag fattar inte hur det plötsligt kan vara HELT greppat ur luften att jag föreslår att vi ska sova ihop? han har ju för fan tjatat på mej i veckor, varför ska jag känna mej dum helt plötsligt för att jag inte "fattar" att han bara - från fucking nowhere - vill vara kompisar?
och! superkelar han i underkläder med alla sina kompisar? det gör inte jag.
aggghhhhhh! dö, jävla osäkra flört-töntiga låtsashipster, DÖÖÖÖÖÖ!

2012-02-16T23:30:00.000+01:00

idag:

- lunch på Oystermalm med Superkompis-Kalle. han var rusigt förtjust i tjejen som han, de facto, dejtar.
- random 5-minuters-hookup med hipstern utanför 7-eleven. han ringde och undrade vart jag var. han ville "bara säga hej". han hade nån jävla kamouflagejacka och snackade om att han bytt stämgaffel på sin cykel. han ville ha en kram bara, sa han sen. det fick han. sen cyklade han iväg.
- ensamplugg på kafé. åt en mazarin och tänkte på när jag var liten och pappa och jag alltid åt mazarin när vi åkte tåg, men bara om (och endast om) vi åkte tåg.
- en timmes botanisering i secondhandbutik. slutade med ett inköp som bestod av 1 st fågelbok, 1 st "världens djur"-bok samt 1 st vinyl med Diana Ross. jag äger ingen vinylspelare.
- besök på vernissage som arrangerades av mitt ex. han är fin. blev dock obekväm av alkis-stämningen som låg som ett kvävande filter över lokalen. Albatross kom till undsättning. det kändes lättare.
- shopping på ICA med Albatross. han kallade Flapjacks för "hipster-gröt".
- diskning, städning, golvtvättning. optimerar chanserna för mental sanering genom fysisk handling.

- ommålning av tavla som jag stört mej på. insåg snabbt att det bara blev sämre och sämre. sen målade jag på en jävla massa svart. det kändes bättre.

genomgående för dagen har varit en svag huvudvärk samt kontinuerligt sms-ande med Chilenaren, av alla människor. han sa att han hade feber. mina moderskänslor kickade in.
äh, jag vet inte.

2012-02-16T03:01:00.001+01:00

och det förfärliga privilegiet att få röra vid lidandets botten.

vet inte var jag hört den formuleringen, men jag tycker om den. och om man, liksom nu, har dödsångestkamp - så är det en hyfsat upplättande metod att matcha sitt molande i bröstet mot just detta.
lidandets botten.
tröstande insikt: jag vet ju inte vad det är.

2012-02-14T11:39:00.000+01:00

Mess med Mördarbruden på Bali, as we speak.

Jag:
"MAMA! Asså. Tatuerade hipstern cyklade över till mej på sin jävla hipsterhoj igår natt vid två. Och så skedade vi och pratade till SJU. Och sen gick vi upp tidigt och drog till honom och åt kakor och nu är ja på väg till jobbet. Asså. Ja tror han är snäll rakt igenom kanske? Och snyggare än ja kom ihåg sen lördags. MEN. Han pratar så INIHELVETE, ja tror han har nån störning? Och... ja känner ju inget pirr. Förutom när han tar på mej förstås. men. ja tror vi är kompisar? ELLER? inget kyssande eller så, men han tuggar om att han inte vågar ta initiativ blabla. det kanske är så det blir med mjukisar? mysigt men ingen jävlar-anamma-action? Ja är snurrig!
Åh nu skickar han mess, "du är mysig!". Haha alltså jag GILLAR det ju, men han har ju ingen hejd människan?!"

Mördarbruden:
"Haha men åhåaåå!! Jag saknarej! Å han är galen!"

Jag:
"hihihihi. JA SAKNAR DEJ!!! Och Miss Miami,hälsa na! Å kom hit nu ba :) eller vill du ha re-match med killen med sex i blicken? Hihihi"

Mördarbruden:
"Haha! Tror jag vill ha en jävla omgång med stockholmsskägget och glida runt med rock'n'roll-rus istället! Men börjar bli lite nervös, tänk så faller allt platt kompis. Åh."

Jag:
"NEJ! Mördarbrud! Det kommer på inga grunder att faila, detta är en omöjlighet - Sanna mina ord kvinna! Skulle han dissa (vilket ja VERKLIGEN inte tror!!) så kan du tänka såhär - se på mej! För två veckor sen var jag HEARTBROKEN å nu hänger ja ut med en snygg tatuerad hipster-dj och det är inga fjärilar men tamejfan - det känns ganska ok ändå med allt. Och med solen kompis, MED SOLEN kommer allt gott! Sockerhångel å ljumma nätter och sofo-ångest-stros och vin på Långholmen å en jävla massa vrål av diverse slag! Vi ror det här i land."

2012-02-13T18:35:00.001+01:00

alltså.
min lördag var KAOZ.
KAOZ som slutade med varma tatueringsprydda sökande händer över min hals och mina höfter och min svank och mina nyckelben till 9 på morgonen.
jag har inte känt mig så omtyckt sen...fan. minst ett år?

jag ska berätta allt sen. men det va ångest och eufori
och allt jävligt och allt bra
man kan tänka sig.

2012-02-11T00:37:00.004+01:00

10 timmar senare, edit på föregående inlägg:

Vinkelkillen säger att det inte alls har något att göra med att vara pragmatisk.

"anledningen till att du inte pluggar är för att det är mer acceptabelt inför dig själv att faila om du inte har ansträngt dig. tänk om du ansträngt dig och ÄNDÅ failar. det klarar du inte av"

han slår huvudet så jävla hårt på spiken att jag blir tårögd.

2012-02-10T14:39:00.001+01:00

det är sinnessjukt vad mycket energi och lust man får till att göra andra saker när man borde plugga.
de senaste dagarna har jag målat om fyra stolar, ett bord, en hylla, två kartonger (!), pimpat upp min nya lya i allmänhet, städat, fikat i timtal själv med syfte att plugga men istället funnit mej själv hunk-spanandes eller nagellacksmålandes.
men nu liksom gäller det. imorrn bitti är det tenta.
vägrar ta ordet "tentaångest" i min mun.
istället ser jag det som att jag förmodligen kommer faila. men att jag, som det heter, kommer göra "mitt bästa".
typ i alla fall.
är det detta man menar med att vara pragmatisk?

2012-02-07T15:17:00.001+01:00

Sms från Mördarbruden som är på andra sidan jorden, 14.58 svensk tid:

'Inga jävla miljömän alls på dessa så kallade paradisöar iaf. Hur är det? Andas du?'

Jag:

'Haha. Vafan. Inga här heller, tror dom fattat ett klokt beslut och gått i ide. Det är dyngkallt! men surfare då, kan inte det va Balis version av miljömän? Båda har ju långt hår och gillar naturen iaf (läs: dom ena gillar weed och dom andra gillar gröna jackor). Jag andas, men det är mer nåt sorts kippande. allt är bös. "jaha" tänker jag håglöst och målar om en stol. februari är väl aldrig kul ändå?'

2012-02-06T02:28:00.001+01:00

tom

2012-02-04T07:33:00.001+01:00

klockan är 7.
jag är full.
jag saknar nikotin.
jag snackar om att laga delfinstek med brorsan till Charmören.
själva Charmören sover.
han SKITER I.
jag är ledsen.
jag förstår.
men jag är ledsen.
jag är rädd.
kanske mest för att förlora hoppet om att det kan finnas någon känsla
som är värt något.
inte för att ja förlora honom.
för honom har ja aldrig haft.
honom
har jag aldrig haft.
och nu somnar jag
med albatross vid min sida
och så tänker jag
att det där med kärlek var nog inte för mej
ändå
och
jag tänker
glömma
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom
honom

2012-02-02T16:32:00.001+01:00

har knullat sönder ryggen så imorrn har jag tid hos naprapat.

glider runt halt och lytt på jobbet i kallingar för att den burdusa Chilenaren REV SÖNDER mina trosor inatt. alltså, totalt. vi snackar strimling.
ohyfsad, osmidig och jävligt charmig.

har svårt att se folk i ögonen för att nacken värker så överjävligt när jag håller den i upprätt läge.
men det är okej. hasar runt med hängande huvud och gnolar låtar som får det att pirra i tårna.
jag kör min grej.

2012-01-31T01:34:00.000+01:00

så blev det måndag.
jag varit i nån form av gäspande halvhåglös tröttma hela dagen.
trots sol och krispig luft.

så, vad fan hände i helgen egentligen?
well. sockret uteblev. åtminstone för mej. förvisso hade jag sex, men det var inte med den jag ville och ja, nä det var bara...det var bara.
under fredagnatten hamnade jag i nåt sorts dissigt sms-krig med chilenaren som slutade med att han tyckte att jag skulle radera hans nummer en fjärde gång.
blev märkligt påverkad av känslan av att bli avvisad.
så jag gick bananas.
å när jag vinglar runt i mitt hem efter klubben runt femsnåret, med musik på högsta volym och kedjeröker och har satan i blicken och eld i bröstkorgen så hör helt plötsligt Toyboy av sig. så vi ligger. för jag är öm och äventyrslysten. totalt värt i stunden, totalt ovärt i efterhand. fast väldigt mycket skitsamma, känns så mycket som en parentes att det inte ens hände. därav slutsats: uteblivet socker.
bättre gick det för superkompis-Kalle.
han håvade gladeligen hem en superdonna värd namnet och spenderade natten med att njuta av den mest euforiska av yror. livets källa (om man vill vara buskis).

(även uttrycket buskis i sammanhanget är buskis)

träningsvärk i tungan och förlorad tidsuppfattning och rivsår i pannan är sånt man får ta, resonerar superkompis-Kalle. jag tycker att det bara är goda nyheter.

och på lördagen messade Chilenaren igen på eftermiddagen. "har du lugnat ner dej nu?"
killen har humor.
men han är inkonsekvent as hell. PALLA.

men.
det finns annat socker i livet än könsrelaterade bekräftelselustar! hör och häpna.
lördagen var exempelvis 100% kompis-socker.
hängde runt med superkompis-Kalle och pratade och skrattade och åt världens största kebab och pluggade och läste högläste ur en skitbra bok och tog det riktigt lugnt och lagade mat igen och poffade en bubbel och så kom Albatross över vid midnatt och vi kollade på lustiga klipp och så somnade superkompis-Kalle en sväng och så vaknade han och runt tvåsnåret tittade vi på varann ba, "äh. vi går till Under Bron"

och där var det som vanligt. såklart. varken mer eller mindre. samma folk, samma musik, samma rökfyllda virrvarr och runtstudsande blickar. jag vet inte vad det är för fel på mej, men jag gillar sånt. jag gillar att känna igen mej.
och så blev det söndag och jobb och plugg och dumplings och öl med Miss Miami som farväl-manifestering. nu är hon snart på väg till Mördarbruden på andra sidan jorden och jag står brud-löst allena i februaristockholm.

(haha och medan detta skrivs ligger jag och tänker att fan jag skulle vilja ha nån som tyckte om mej lite speciellt ändå eller åtminstone litegrann och som hörde av sej och så plingar det till i telefonen och se på fan - det är Chilenaren. sanslös människa. men jag blev glad)

2012-01-28T23:39:00.000+01:00

jag: uhhh ångeeeeest
hihi
eller det är okej ändå tror jag
hur har du det?

Albatross: Toyboy?

jag: haha assåååååå
han messade mej vid fucking FEM och ba "jag är i närheten, du bor väl här nånstans nu?" hahaha
och jag kände mej så öm efter det där chilenar-debacklet att ja ba "jajemän!" och så gled han hit, ja öppna dörrn i trosor och munkjacka. vi sa typ 3 meningar, däribland hans "har varit på branschfest med Strix, vet du hon Soffipropp? hon var där"
HAHA
jaja sen hade vi skittråkigt sex, vi har alltid skittråkigt sex. sen sov vi

Albatross: wooooooooooot.

jag: sen vaknade vi
han "tja då" jag "hejhej"
slut!

Albatross: haha. fail.

jag: TACK
du behöver inte rub it in

Albatross: men vadå, du skrev ju själv "skitdåligt sex", det lät ju lite deg. jag tyckte det var på sin plats. du kan hantera det :)

jag: haha vafan
ja känner mej fan lite kinkig över det här med chilenaren asså, så jävla tråkigt! men jag vet ju inte varför liksom, han håller ju inga mått. men det var så kul att ha nån som messade och hade feeling! och spänningen liksom, kommer vi träffas tro...hm... du förstår
nu har jag ju ingen sån!

Albatross: nja, hur mycket brände du det igår då?

jag: MEN VARFÖR UTGÅR DU FRÅN ATT "JAG" BRÄNDE DET?
mongo!

Albatross: du skrev det igår. mongo!

jag: ja vet inte vad jag skickade eftersom ja raderade honom typ allteftersom haha
ja tror jag skrev typ "hej kompis, nåntingnånting, det är bara massa sleazy charmsnubbar här, av nån anledning vill ja träffa dej som är dryg. fråga mej inte varför! nåntingnånting tredje gången jag raderar ditt nummer nåntingnånting speak up om du vill skeda"
ehhhh
å han skrev typ "du är ju sämst på att snacka upp folk. dom första meningarna var bra men sen nånting nånting du kan gärna radera mitt nummer en fjärde gång"
jag gör ALDRIG såna här av rena principskäl, men :(

Albatross: oj jävlar. vilken turn of events där.

jag: sen flippade ja och skickade lite mer tugg om typ "have a heart, jag är full för fan men ok kompis vår tid är förbi, ja tyckte du var soft tills du blev osoft, lev väl du e-knaprande compadre" och han "nu gör du ju samma grej igen" (haha, rätt kul sagt ändå). och nu såg jag att jag hade skickat 05:30 (notera, typ 1 min innan Toyboy ringde på dörrn) "haha VA! skärp dej! va är problemet? ja säger ju att jag gillar dej MEN du är dryg. vilket jag också gillar. men också lackar på. fullt mänskligt! eller?"
uteblivet svar. så jävla pinsam man blir, huuuuu

Albatross: najs att du har minnesbilder av den här konversationen men en jävla massa nåntingnånting i mitten. jag vet inte om jag skulle säga att det är pinsamt, men det är en jävla massa info i alla fall. haha.
göööööööööötlaborg på fredag kl 12 om det finns billiga biljetter då?

jag:haha, ja riktigt najs. men seriöst. han får väl fatta att man inte kan ta nåt seriöst som skickas efter fyra på natten, eller? jävla cp. haha
götlaborg, LÄTT! vad var det vi skulle göra där nu igen?
sista om chilenaren - du har ju sagt att jag är över hans liga blabla, det kan väl inte förändras i en handvändning?

Albatross: du får ju lugna dig, inget har förändras.
du är fortfarande lika najs. oförändrad position.
han är ju helt dum i huvudet. det väger rätt starkt.

jag: word. angående götlabooooorg och the love of my life/aka Charmören: buss! nja! ja måste ju plugga på vägen? buss är ju tortyr för oss åksjuklingar!

Albatross: det är en assoft buss, jag har brummat med den en massa gånger.

jag: haha seriöst. hur soft KAN en buss va? men du, har vi nån tid att passa i götlaborg eller?

Albatross: konserten börjar sju.

jag: va äre för konsert?
haha. Charmör-fokad!

Albatross: konserten. mellan fyra ögon kan jag nog säga att det blir riktigt dåligt. men man kan ju ha en trevlig tid ändå.

jag: jag måste bara tänka över det här lite. hur blir det egentligen? ja skickar mess till Charmören vid nio fredagkväll och ba "god öl här på avenyn!" typ alltså, kommer inte han bli rädd och bara MAMA hon stalkar mej! och känna sej pressad och whatnot?

Albatross: så kan det ju bli, eller så blir det asnajs. annars kan ju jag skriva att jag och min sköna vän kommer upp till helgen, vore kul att ses?
och så får vi kolla vem av alla som bor centralt. palla förorten när man är på semester.

jag: verkligen kompis
javafan vi bokar då! om det nu av random anledning failar med Charmören så är vi ju ändå på semester i götebor. det är ju jättekul!

Albatross: ja för fan. vi kör! ja-skiter-i!

2012-01-28T04:57:00.002+01:00

bra kväll.
sjukt bra kväll.

minns inte mycket

förutom att ja messade chilenaren

och han var sjukt dryg
och så var jag sjukt dryg
och så ses vi aldrig mer
kan ja tro.

2012-01-22T14:03:00.000+01:00

knaprar på en abnormt stor bit gorgonzola och lyssnar på Latin Kings.
googlar "va ska jag göra med mitt liv" och stöter på nån sketchy youtube-video med Två Blåbär.
TACK internet för din visdom!

försov mej två timmar till jobbet. vaknar yr och med panik i kroppen.
18 missade samtal.
ringer chefen.
hon är, så att säga, lack.
säger att det här är inte acceptabelt och att hon fixat in en annan på mitt pass.
som min 16-åriga lillsyrra skulle ha sagt: ångeeeeeeeeeeest!
det ironiska i kråksvängen är ju att hon antar att jag varit ute och svirat in på morgontimmarna, vilket förvisso vore exakt det jag hade gjort vilken annan lördagskväll som helst. men nu somnade jag ju in, nykter och med händerna på täcket, likt en fräknig 13-åring som just haft filmkväll med bästa kompisarna.

chittchattar med Albatross. vi diskuterar vad jag ska plugga, nu när jag hippsomhapp tydligen inte kan gå journalist pga att jag är fucked for life för att jag gillade fika och dans när jag var 16 (läs: har svinbra betyg från Komvux och därmed hamnar i en urvalsgrupp som journalistutbildningen på princip aldrig tar in folk ifrån, oavsett betyg).
vi utvärderar sex-appealen hos de olika kurser jag kan tänka mej.
ett klokt - men sjukt osexigt - val vore sociologi. det måste ju vara bland det mest färglösa och svenniga man kan läsa.
ett sexigare - men något mer sketchy och inkonsekvent - val vore praktisk filosofi. men liksom. vafan ska jag med det till?

STOPPA PRESSARNA!
är det detta som är lagen om att behärska attraktionskraftens konst?
att sexighet står i direkt paritet med hur exotiskt något är?

2012-01-22T04:03:00.000+01:00

Miss Miami pratar om lagen om att behärska attraktionskraftens konst.
det är i sanning ingen enkel match.
och allt flippar så fort. det är både en tröst och en förbannelse. men mest en tröst.
igår stod jag exempelvis på ett dansgolv och var nedstämd för att chilenaren inte svarade på mitt sms.
och inatt äter han ur min hand igen.
sms-äter då.
för jag har ju, hör och häpna, haft en nykter och städad lördagsafton. jag och Albatross våldgästade superkompis-Kalle med tre pizzor och ett glatt humör. jävligt fint alltså. slumrade in lite halvt till nån skön film med Jason Schwartzmann, som för övrigt tydligen går under benämningen "original-hipster".
imorgon ska jag jobba i dvala och sen är det liksom måndag.
MÅNDAG.
då ska min framtid avgöras. eller, om man vill vara mindre dramatisk, så skulle man kanske uttrycka det som att min vår kommer att definieras.
uh.
on a positive note; måndagen kommer hursomhelst avslutas med epic konsert med Lauryn Hill.
man måste fokusera på ljuset. the highs.

2012-01-20T15:03:00.000+01:00

tuff jävla vecka.
känns som jag manglats mentalt.

behöver lite socker i mitt liv.

(men det är ju fredag. det kanske löser sig.)

2012-01-17T04:44:00.000+01:00

har nära till att skratta och nära till att lacka.
kände mej sjukligt ynklig och darrigt virrig idag.
så ja somnade vid fem efter jobbet och vaknade vid elva. nu är klockan kvart över fyra och jag är förlorad. chittchattar med min käre vän Mördarbruden som är i Australien och käkar frukost tillsammans med några stoners som spelar tv-spel.
fick ett jättekonstigt sms-svar av Charmören som jag inte ens orkat svara på än. blir trött bara. han skrev typ "jag fattar :)" och sen nåt allmänt snack om hur han mådde. och jag känner lite DU FATTAR JU INTE ALLS, jag vill ju ha dej, när jag säger kom och skeda mej så MENAR jag
KOM!
och
SKEDA MEJ!
tycker han verkligen att det är läge att skicka nåt sorts "väder-och-vind"-snack-sms?
tydligen.
äh.
ja måste stänga av min partyhiphop-lista som jag just nu pumpar på full volym
och lägga ifrån mej tallriken med lasagne som jag håller i handen
och bara fatta att det är natt.

en natt som känns lite såhär:

2012-01-15T15:58:00.001+01:00

gud mitt arma hjärta pumpar i en miljard decibel!
skickade fyllesms till Charmören igår, klockan 05.00 på ett slirigt dansgolv. fun facts; detta var cirka 20 minuter innan jag kom hem och spydde för första gången sen gymnasiet typ.
hur som.
text:
"ibland är jag frestad att skicka fyllesms. men det gör jag inte"

HAHA. jättekul tycker jag själv. även idag.
för en timme sen ungefär, när jag vaknar helt trasig och knappt orkar öppna ögonen och har en såndär charmig känsla av att ha blivit överkörd av en ångvält, får jag "hej! vad vill du säga i dom då?".
och.
jag.
flippetiflippfloppFLIPPAR ur!
vet inte vad jag ska säga. det går en halvtimme. han messar igen. "jag menar på ett ödmjukt sätt".
hihihihihi.
jag blir officiellt en fnittrande trånsjuk 12-åring som dreglar över Backstreet Boys.
och.
så tänker jag lite såhär...vad jag vill säga i mina fyllesms är ju att jag vill att han ska komma hit. och nu är jag förvisso nykter och blyg och farligt intresserad och farligt medveten MEN det finns ju ingen anledning att inte greppa denna chans att faktiskt säga vad jag vill. speciellt när killen faktiskt frågar om det.

så. jag skriver att jag vill att han ska komma hit och hålla låda och skeda mej och äta glass. trycker på send. avlider. fucking DÖR. går under jorden.
nu vandrar jag blint ut på ett halt Södermalm för att kanalisera fucked-up-crazy-mad-shit-energi som hoppar i mina celler.
AH!

2012-01-14T15:25:00.000+01:00

så hamnade jag hos chilenaren igen. VAFANDÅFÖR? undrar ni. eventuellt. jag också.
förklaringen är mycket enkel. han har sjukt sexig röst. jag var full. you do the math.
efter en jävligt märklig kväll, där jag bland annat hann både fucka upp min relation med Vinkelkillen samt ställa allt till rätta igen, föll jag till föga för chilenarens sms. chilenaren förresten, ytterst tveksamt om det håller som alias? det känns som att han kan dyka upp igen. jag får fila på ett bättre nick.

han var jävligt soft denna gång. huruvida det berodde på att jag sagt att han var ett drygt jävla svin eller inte är oklart. men jag gillade det. och jag gillar hans stora säng. och jag gillar att han spelar sina skumma deephouse-remixer för att impa. och jag gillar hans mörka pundarskratt. och jag gillar att munhuggas. jag älskar att käfta, och om det är nåt killen kan så är det att käfta.
OCH, förstås, så är han köttsligt skön. för det är ju det vi snackar om här. sex. men jag har svårt att vilja ligga med nån som inte gillar att skeda eller går att skämta med. och nu omfamnade han mej varmt all night long, efter en disclaimer om att han egentligen inte gör sånt för att "kela är mer hjärta" och han "känner ju inte mej".
*winning*

hm. nu ska jag ta en powernap och sen styra lite konstrelaterade business, innan Albatross och Miss Miami (tidigare "brud nr 1") glider hit för bubbel och babbel innan nattens bravader tar fart.
sjukt sunt leverne? nej.
sjukt kul leverne? JA!
jag samlar erfarenheter till mina memoarer.

2012-01-12T15:04:00.001+01:00

om nätterna dricker jag öl och bubbel för miljarders kronor, äter hämningslöst dyr mat ute och dansar efter mantrat
pengar är inget problem.
om dagarna käkar jag nudlar hemma och tycker mej inte ha råd med tvättmedel.

sån är jag. smygtvättar på jobbet. har hål i skosulan. svänger min kurviga kropp i fireball-ångor och livslust.

igår:
barrunda med nära fina vänner. man har ju faktiskt såna. en ynnest!
efterfest i en svinfet studio vid Mariatorget. folk droppade av och folk droppade in. jag och mina två vapendragande kvinnor låg utspädda på en persisk matta och drack vin, medan de långhåriga rockgrabbarna som släpat dit oss satt och jammade.
vi var kuttersmycken de luxe. dekadent och härligt. även om jag vid såna tillfällen alltid önskar att jag efter en stund kunde resa mej och osäkert kvittra "får ja testa?"
och sen ba
glida ner vid trumsetet och vara världens jävla superproffs.
denna tanke har följt mej under titta-på-grabbarna-situationer genom hela livet. vid skaterampen, på konserter, under spontana fotbollsmatcher i det gröna. att kunna utnyttja mitt ok av borträknad-per-automatik-pga-kön och bara VISA DOM JÄVLARNA. typ.
men.
det har ju aldrig gått.
för jag aldrig brytt mej om att lära mej att vare sig skejta eller spela trummor.
jag har försökt. nån dag eller så. sen har jag tappat intresset.
ack! man vänjer sej.
en av snubbarna taktikdäckar vid brud nr 1:s fötter på den persiska mattan och efter tre minuter reser de sig och hon viskar till mig: vi ska eh...dra hem till mig nu. ska vi dela taxi?
så vi drar, jag chittchattar med en av de trevligaste taxichaffisarna i mannaminne, hoppar ur bilen, stapplar upp för trappen allena och slänger mig i sängen, sätter på The Bug med Warrior Queen på högsta volym, sträcker ut min kropp och känner att jag nog kommer trivas rätt så jävla bra i den här lyan, i det här året, i det här livet.

2012-01-10T05:26:00.000+01:00

fin snö, fin kväll
vägde upp
fucked up helg

ligger dock i en kall lägenhet och längtar ömhet.
funderar över om chilenarens märkliga personlighetsförändring från en natt till en annan berodde på att han först var hög på E och älskade livet och således även mej och sedan var bakis och undrade vad det var för stiff fugly-ass-bitch han släpat hem egentligen. funderar över varför jag ens bryr mej.
tycker det var jävligt roligt att han med förskräckelse och avsmak i rösten utbrast "va, RÖKER DU?" när jag skulle ta en cigg på hans balkong, och sedan ligger och beklagar sig över att det är svårt att få tag på bra MDMA i Stockholm nu för tiden. ett inte helt genomtänkt hälsoperspektiv.

2012-01-09T12:21:00.000+01:00

note to self:
re-match med onenightstand bör undvikas, eller åtminstone övervägas noga och väl.
kommer just från mitt lördagsragg som jag även gick till efter jobbet igår.
anledning 1: ja hade glömt alla mina juveler där.
2. han ville det.
3. efter två timmars sömn och tio timmars jobb var jag en smula sinnesförvirrad. tänkte: en varm famn, yey!

tja. alltså. han var lika snygg som jag mindes. chilenare med djupa ögon. mörk sexig röst. släpig attityd. "chill".
hade jag försökt beskriva honom igår morse hade det varit mer drag under galoscherna i mina superlativ, thats for sure. då var det gnistor och ånga, han dyrkade min kropp och var jävligt rolig. smickrade mej till skyarna. frågade vad jag hette i efternamn och blev förvånad över svaret. tog mej om nacken och väste "nån som du borde heta typ...Santana...".

HAHA.

jaja, nu var det andra tongångar. vi började ha sex typ direkt och jag fick mens (surprise!).
efter det var jag helt ointressant som kvinna. han ville knappt peta på mej. var sur över att jag blodat ner hans säng. väx upp för fan?!
okej, killen är 32. men ändå. har aldrig varit med om att nån kille haft problem med mens, och definitivt inte på det sättet. och sen, med en ton i rösten som att jag nästan var skyldig honom det:
"man kan väl få en avsugning i alla fall?"
just så sa han; I. ALLA. FALL.
med kuken i handen och förväntan i blicken.
ehh...
NEJ?!
va lite varm och go ditt omänskliga freak!
jag var på väg att dra, började klä på mej, men så började vi snacka om nåt annat och han satte på en film och ja, i mitt utmattade tillstånd lät jag mej däcka av. vi sov med minst 1 meters mellanrum.
när jag vaknade ljög jag om att jag hade en grej att styra. han vände sej knappt om.
och så, när jag just ska ut genom dörren, i den mest talande av tystnad, harklar han sej.
"vi kanske kan ses en annan gång, när du inte har mens?"
ridå.

2012-01-08T17:49:00.001+01:00

asså. hur najs KAN en booty vara?
framförallt min då. jag undrar.
det är nu inte mindre än fyra män som mellan lakanen verkligen understrukit hur jävla najs min booty är. kul, men liksom, vad är grejen?
säger man det för att man vill ge komplimanger i största allmänhet?
eller är mina bröst så jävla intetsägande att dom bara
"hmmm...fan. jag får väl foka på rumpan då..."
eller är det så
(god bless!)
att jag helt enkelt är en whooty?

a white girl with a booty.

2012-01-05T01:08:00.001+01:00

sa just nej till ett besök av Vinkelkillen.
vet inte riktigt varför. har tänkt lite att det vore fint att träffa honom. vi hörs kontinuerligt via vårt Wordfeud-chattande (sååå barn av vår tid) och han är alltid lika varm och snäll och liksom bara...jättebra.
jag sa att jag var för trött. tänkte att jag var det också.
men egentligen.
när är jag n å n s i n för trött?

jag är rädd för att det är den jävla Charmören som rubbat min existens. sedan den ömmande vackra hetsvettiga juldagsnatten med honom har jag helt enkelt inte varit så sugen på någon annan. det är som att en kåthets-switch slagit om i mej.
ja ba...bryr mej inte.
nyårsafton vimlade av hunkar, och jag flörtade och dansade och skrattade och åmade, men det kändes liksom bra med det.
LÄGE!?

bör jag vara seriöst oroad?
har Charmören sugit ut min sluka-män-och-livet-like-there's-no-tomorrow-approach just när den började blomstra som bäst? i så fall, till vilken nytta?
han sitter i sitt jävla Göteborg och är vrålhet och supergo och har inte skickat så mycket som ett tack-för-senast-sms. och här sitter jag, på fucking Södermalm, ung het kvinna i mina bästa år och männen bultar på min dörr och..."ja ba...bryr mej inte".

så sorgligt klyschigt att jag vet inte vad.
och vad som är ännu sorgligare och ännu klyschigare är att så fort han kom ut ur taxin på juldagen, i sin flottiga utväxta hockeyfrilla och gigantiska oformliga parkas från Överskottsbolaget och nåt töntigt jävla hemmagjort örhänge och ändå strålade så bländande starkt att jag var tvungen att ta tag i väggen för att inte vackla, så visste jag. jag är förlorad.
åratal av Hollywood-sliskfilmer har tamejfan inte lärt mej nånting.
livet på en pinne va.
TACK.

2012-01-02T01:52:00.003+01:00

oh, mama.
MAMA.
ligger i sängen för sista gången i min gamla lya. helt jävla slut.
det blir så om man nyårsfestar like it's 1999 i en megaparadvåning med tre etage i Gamla Stan till åtta på morgonen
och vaknar matt och trasig hos superkompis-Kalle nån gång på eftermiddagen
och slökollar/slumrar till samtliga avsnitt av "Danne och Bleckan"
och sen går och käkar dumplings
och vårrullar
och friterade räkor
och friterad banan
och allehanda dekadenta munsbitar
i timtal
och skrattar sig hes åt nattens bravader och sedan;
insikt
- med tungt sinne -
jag har inte flyttstädat än.
imorrn kommer hyresvärden tillbaka.
Yeeeehaaaaaaaa!
nu har jag skurat och tvättat och putsat och svurit hela natten lång.
jag är svettig.
att det är ett nytt år har jag liksom inte hunnit fundera över.
det jag vet är att jag hade ett av de finaste tolvslagen ever,
på en balkong med panoramavy över ett fyrverki-prytt Stockholm
tillsammans med folk som jag gillar att omge mig med.
allt kändes sådär bitterljuvt dystopiskt och vackert.
sci-fi-magiskt.
2012. jaha.
framtiden är här?

2011-12-29T02:33:00.000+01:00

att flytta är att välja vad man vill ha med sig från sitt gamla liv in i det nya.
samlar ihop mitt liv.
superkompis-Kalle var här med en flaska finvin och tittade på när jag flyttpackade. vi njöt av några sista olovliga cigg i köksfönstret och pratade om juldagen och nyår och allehanda relationer.
konstaterade att det är en hård värld där ute. sen åkte han hem.
nu ligger jag i sängen med ricinolja i håret och lyssnar på Beyonce. hoppas på underverk.
för att vara en flytt känns denna hittills chockerande osentimental. nog för att jag haft den förmodligen mest flippade perioden i mitt liv i detta inbjudande syndanäste till söderpärla, men jag har liksom inte slagit rot.
sus och dus är en sak, att finna ro en annan.
jag fortsätter framåt, iväg. forward, soldier!
för färdvägar vida.

2011-12-28T03:15:00.002+01:00

jag fattar att du tycker att jag är för mycket.
jag håller med, jag är fan för mycket.
hur tror du det känns för mej? jag måste vara med mej själv dygnet runt, fatta DET.

"du är så hård"
"du har så labilt temperament"
ja. jo. visst.
vad vill du att jag ska säga? att jag blir sårbar och mjuk som en dränkt jävla bomullstuss med dej? att jag flippar med jordskredshumörsvängningar för att din närvaro drabbar mej så att jag tappar all fattning? att det är DITT FEL att jag blir den minst attraktiva versionen av mej själv?

och nej. jag är inte en vän ung mö. jag är inte nåt menlöst mähä. och jag vet att det blir mitt fall. så sorgligt ändå.
för ibland vet du, ibland. då släpper det.
jag krullar upp mej till en boll under din arm och du skulle känna dej behövd på samma sätt som om du kliade en kelsjuk katt bakom öronen. spinner. jag kan spinna dej hela vägen till nirvana om du bara låter mej krulla upp under din hand.

HÅRD! alltså, HÅRD?! jävlar i helvete vad du inte känner mej. men bekvämt kanske, avfärda mej för skalets ytterligheter utan att vilja fatta hur det är. vad jag är. antar att det är så det är när man inte är så jävla intresserad. helt enkelt.
he's just not that into you.
ostrukturerat jävla skitsnack detta. svindålig text verkligen.
fan jag kan inte ens gråta, vad handlar det om?
har pumpat sappy megadeppiga kärlekslåtar i timmar nu, och försökt KÄNNA liksom, och jag gör ju det - jag känner som inihelvete och det bränner i bröstkorgen och jag vet att allt är förbi och det dunkar överallt och jag har ont i huvudet och ont i ljumskarna och jag tänker tillbaka på exakt allting och fattar mer och mer att du aldrig aldrig aldrig velat ha mej tillräckligt och så försöker jag, jag försöker verkligen, gråta. känns som att det skulle kunna fungera som rening, som att du skulle drivas ut, försvinna ur min kropp. men allt jag lämnas med är en maktlös känsla av
att
jag förlorat något.

2011-12-26T16:01:00.001+01:00

charmören.
charmören.
charmören.

är stormförtjust.
typ kär.
jävla ord det där.
jävla fan hela allt.
jävla fan vad han drabbar mej.
PALLA!

2011-12-25T15:30:00.004+01:00

ahhh. familjedelen av julen avklarad. förutom en expedition till fastrar och dylikt med farsan imorgon, men det är en annan sak och det är en annan dag.
finns inte mycket att säga egentligen; mat och snack och tjafs och skratt och pikar om min slitna fluffiga kalufs och skogspromenad med hundar och killskvaller med syrran och julkryss. inga konstigheter.

nu är fokus helt och fullt inställd på kvällens begivenheter.
det är ju liksom juldag dårå va.
och jag är i min barndoms hemstad dårå va.
och här samlas snygga snubbar man sällan träffar dårå va.
såna där man spanade in i gymnasiet men var för blyg för att hångla upp dårå va.
och så de andra dårå va, som man de factor HAR både hånglat och legat med och aldrig riktigt lyckats släppa... jag talar givetvis om Charmören.
ständigt denna Charmör.
han som är stor som en lagårdsdörr och bullrande to-die-for-het. han, som för exakt år sedan följde med mej hem efter en juldagsfest och låg med mej ömt och innerligt och bestämt på en 90-madrass i pappas vardagsrum. handen för munnen. tyst och vrålhett. tunga andetag i min nacke. kyssar som kändes som att vi aldrig gjort annat. och så den hundraprocentiga ångestkommentaren, efter han kommit i mej och strök mej varmt över korsryggen: "....du vet ju att jag har flickvän..."
ja.
sen gick väl allt mer eller mindre åt helvete med våran relation.
jag blev smygförälskad fast vägrade fatta det och han var med om det ena traumat efter det andra och hamnade i en nattsvart ångestperiod och jag hamnade i en likadan fast på mitt håll och när vi väl sågs ibland så fylldes mina ådror av trögflytande klibbande svartsjukefärgad olja så fort han såg åt en annan tjej och fan, han drabbade mej så jävla hårt och vi kunde inte prata, vi kunde inte prata mer. allt var annorlunda.
tills den där natten på en ö i somras, då han plötsligt stod under en gran och äntligen såg på mej med den där blicken igen. sa att han tyckte om mej, att han tyckt om mej för mycket. och jag kunde inte tro honom, även fast varje cell i min kropp dansade lambada av lycka. Charmören va. jag vägrade släppa efter igen. rädd och glad och sommar-rusig dansade jag bort mina bekymmer i techno-yra tills gryningen passerat för länge sedan, och han var borta igen.
men pulsen var kvar.

och inatt är han här. i samma stad, i samma sfär. men skitsamma antar jag. han har säkert tjejen kvar och även om han inte har det så vill han inte ha mej och även om han vill det så borde jag inte och ja nej, SKITSAMMA. jag är mest rädd för att det kommer börja skära ångestknivar i bröstkorgen när han börjar smila upp sig bland brudarna.

vafan, nu messade Vargen och undrade vad jag skulle göra ikväll.
han, som jag alltid haft ett gott öga för och en mer eller mindre sensuell relation till och var på nakenbadsäventyr på tu man hand med till 8 på morgonen i somras, trots hans flickvän som ringde konstant och undrade vart han var. tror vi, han svarade ju aldrig.
ja, jo han har ju tjej. han också. men.
det har inte stoppat dem förr.

God motherfucking juldag!
(välkommen till årets blodbad)

2011-12-24T18:12:00.000+01:00

sitter och kedjeröker utanför morsans port i min barndomsstad. bäst att passa på, sen blir det ett jävla tjat/dömande blickar så fort man diskret försöker tassa ut på balkongen.
PALLA.
typ.
äh. jag har ont i huvet annars är jag förmodligen på gott humör. sprang runt med en superstressad superkompis-Kalle på "stan" här och duckade för gamla bekanta samtidigt som vi bokstavligen slängde åt oss klappar.
därav huvudvärken.
ack denna skräckblandade förtjusning över att hemvända.
just nu:
85 % skräck
15 % förtjusning.
i'll keep you posted.

2011-12-21T01:16:00.002+01:00

jag står och försöker cool-hänga i foajén utanför en konsert där Albatross just har spelat.
känner egentligen ingen och Albatross är alltför upptagen med att dra kablar eller motta folkets jubel eller vad han nu gör, så jag står själv i baren och sippar på en Brooklyn Lager och försöker se lite sådär skönt avslappnat världsvan ut.
känner en panikattack börja myllra i tårna. jag blir sån ibland.
en av de som kränger ut öl har jag träffat ett par gånger förut. han är lika lång och skranglig som Albatross själv, men där slutar jämförelserna. den här killen är världens i särklass mest nervösa person. hans flaggstångslekamen svajar och sprätter konstant av okontrollerade nerver och jag gillar honom för det. han syns liksom utanpå sig själv.
och nu ser han mej.
vi pratar om utbildning och jobb och sånt där man pratar liksom, bara för att prata. jag säger sånt jag brukar säga och han lyssnar med stora öron. som att han vill veta. plötsligt harklar han sig, och liksom tar sats. sen kommer det:

- du är en så färgstark person, om du ursäktar att jag säger det...
vad spelar det för roll vad det står för titel på din namnbricka?
vad spelar det för roll om det står journalist? eller statsminister? eller konstnär? eller kassörska?
kan inte du bara få vara du?

och så sänker han tonen ytterligare, lutar sig fram och säger med all världens varmaste allvar rakt in i mej:

- räcker det inte att du är du?

och.
jag brister.

2011-12-19T03:49:00.000+01:00

käkar makaroner med pesto direkt ur kastrullen och känner mej inte riktigt like a million bucks.
det är söndag natt och klockan är två och det är således ännu ett par timmar kvar innan jag kommer påbörja kampen mot sömnen. allt annat är otänkbart. i köket står en platta med uppdruckna folkölsburkar sen efterfesten i fredags och jag har inte riktigt orkat plocka upp tidningshögen som flög ut då en långhårig norsk headbangade på mitt köksgolv.
plus: tre oöppnade snusdosor glömdes kvar. win!
minus: min guldklocka försvann. (jag tar dock för givet att jag lagt den på nåt ställe som framstod supersmart sådär vid 6-tiden i lördagsmorse)

ja. jag hade alltså nån sorts tanke om att det är dags att jag drar nytta av min supernajsa söderlägenhet medan jag kan, och bjöd således in en brokig skara med mer eller mindre diffusa människor på galej till klockan slog 8 på morgonen. det var kul. men mastigt.

och så igår kväll dårå va, när jag hade lyckats jobba utan att dö och verkligen verkligen bara borde åkt hem så drar brud nr 1 och brud nr 2 igång ett peptalk utan dess like och så hamnar vi på klubb igen och det är kul men inte i överkant och så står jag och väntar på tunnelbanan hem och tänker att jag har haft en trevlig tid och så plingar det till i min mobil och så har jag fått ett mess från ett okänt nummer som gör gällande att "hej, förlåt att jag inte hört av mej till dej, du är verkligen fin, nu är jag full, men förlåt, jag vill inte vara en drulle" och jag tänker MAMA MIA det bara MÅSTE ju vara skåningen!
who else could it possibly be?!
nu händer det!
och jag blir så löjligt glad och sprudlar iväg ett charmigt och snyggt utformat "vem är det mess" och så
får
jag
tillbaka:
"haha, har du redan raderat mej? det är Toyboy".

ja. nu skrev han inte "Toyboy". men ni fattar.

det är 22-åringen, a.k.a "fotbollskillen" a.k.a ''han-som-aldrig-svarade-på-mitt-fylle-sms-för-två-månader-sen-så-jag-raderade-honom-för-att-undvika-vidare-fadäser'' a.k.a "bästa kyssaren ever" a.k.a "omogen pojkspoling i en het mansskropp". kort och gott; Toyboy.
trots (eller kanske tack vare?) min besvikelse tycker jag att det är så komiskt att jag möter upp honom. Toyboy står i snöslaskigt regnstorms-oväder utanför Grillen en lördagnatt och väntar på mej i 40 minuter. sen hånglar vi hela natten lång, och trots mitt promiskuösa leverne den senaste tiden så är han fortfarande den bästa jag har kysst.
men.
inte mer.
än så.

ridå.

2011-12-13T03:14:00.003+01:00

ÄH.
jag har så jävla mycket att säga att jag inte får ur mej nånting.
jag vet liksom inte vart jag ska börja.
eller sluta.
framförallt vet jag inte vart ska sluta.

ska jag berätta om all villervalla kring det viktiga; mitt boende, mitt jobb, mitt plugg, min konst?
hur fan då i så fall?
eller ska jag berätta om småländska snubben jag drog hem i fredags efter att han bjudit på spliff och som ville ha strypsex och gillade att jag var "foglig" och som fick mej att tacka gudarna för att superkompis-Kalle och Albatross sov i min hall?
ska jag berätta om min patetiska ömhetstörst och apatiska livstillstånd?
ska jag berätta om min livsslukande hångla-upp-livet-i-brygga-hunger?
om Vinkelkillens supervärmegivande natt i tisdags, då han fick mej att känna mej som en dyrbar människoskatt med sitt upptappade skumbad och flera-timmars-ryggmassage och planerande av låtlista bara bara bara för mej? betryggande händer längs med min ryggrad, nära, ömt.

jag vet inte.
bah.
jag vet inte vad jag vill ha.
jag vet att jag vill bli överraskad.
men en sak är klar: det börjar utkristallisera sig att det där med äventyr kan gå överstyr.
fast jag vet inte om jag har lust att fatta det.
inte än väl?

självkänsla vs. destruktivitet = ja inte fan vet jag, men spontant kändes smålänningsgrejen inte helt odestruktiv, å andra sidan tror jag att jag svartmålat händelsen i efterhand till skillnad mot hur det faktiskt kändes då, men det är en diskussion man får ta en annan gång för det där med sex och politik och dess omöjliga symbios är tamejfan ett kapitel för sig.

2011-12-08T02:05:00.001+01:00

1. börjar så smått känna längtan efter kärlek. eller alltså... det är inte riktigt så det känns. mer en önskan om ömhet. men jag känner igen det här, jag kan tecknen, jag vet att det är kärlekstörst det handlar om. fan då. fan då!

2. äggmackor och cola light. min dygnet-runt-diet. ett effektivt recept för stressade slackers.

3. det börjar förefalla mer och mer troligt att jag kommer få min drömlya på Gullmarsplan. jag kan inte fatta att det är sant. söööööder. nästan i alla fall ju. rent tekniskt är det Årsta. den är snuskigt dyr, men jag m å s t e ha den. hur ska jag annars finna livsrymd i min kropp, plats i min hjärna, och ligga med män av ansenlig levnadsstandard?

4. haha.

5. tänker att jag tänker för mycket på den där dyngsnygga skåningen med vrålheta sexmoln ångandes från kroppen och genomborrande jag-ser-dig-blick. vafaaan, jag vet väl hur sånt här funkar vid det här laget? inga känslor, inga investeringar, inget hopp. bara NUNUNU. jesus motherfucking christ, vilken dynghet människa vill träffa nån brud han pickat upp vid halv tre-snåret IGEN? det händer ju bara inte. skärpning, damn it.

6. fast jag är ju också dynghet.

7. och ung! tänker att det skulle kunna falla i min favör här.

8. ska ta tag i mitt konstnärliga driv imorrn. ser fram emot det.

9. Vinkelkillen var så fantastiskt övergullig häromdan att jag inte trodde mina sinnen. det var upptappat skumbad, förberedelse av min älsklingsmusik som han via fjärrkontroll snyggt drog igång redan från trappuppgången så att min favorit-vers skulle börja just då jag gled in, och det var timtals massage och ömma ord och ja, visst, vi hade sex, vilket vi egentligen hade kunnat skippa känner jag både i efterhand samt där och då - under hans hand.
men det var så varmt på alla vis. han är en fin vän.

10. mina helt-åt-helvete-sömnrutiner drev mej ändå i natt till en stärkande framtidstro. jag låg och youtubade framträdanden av diverse poeter, däribland Bob Hansson, fram till klockan sju imorse.
minne: vi måste våga ge kärlek till vår omgivning utan att ge efter för känslan av att vi förlorar något.
igenkänningsfaktor: 100000000.
slutsats: under construction.

2011-12-06T02:11:00.000+01:00

sergels torg, måndag, by night. bytte just motvilligt bort två cigg mot en kexchoklad. en sockersmaskande minut senare, insikt: sjukt bra deal!
på väg hem till Vinkelkillen. han lockade med skumbad och ryggmassage och en smidig buss. sjukt bra deal?
uppoffrat: en ensam-surfande me-time natt med äggmackor och kändisskvaller.
jodå. hyfsad deal.
rädsla: attraktion som bortblåst pga färskt umgänge med skåningen aka hetaste hunken alive.
behållning: om det faller pga att rädslan (se ovan) visar sej vara befogad, så VET VI JU DET. Once and for all. så kan vi bli såna där "kompisar" man hör talas om, kolla film och dricka té och stötta känsloliv.
Win-win?

2011-12-05T23:15:00.001+01:00

och så föll den första snön
en rödvinsrusig natt
utanför fönstret på Nada Bar
stämningsfullt ackompanjerad
av bögiga discohits och Smashing Pumpkins
mitt i allt
livslustarna
kom då
vinter
jag står pall

2011-12-02T13:24:00.001+01:00

skåningen var så jävla snygg.
så extremt jävla dödssnygg.
till och med hans kuk var snygg.
jag brukar inte tänka så kring det manliga könsorganet. det bara är vad det är, helt enkelt. ingen större estetisk upplevelse åt varken det ena eller det andra hållet. men den här kuken var tamejfan SNYGG.

han var hetast på hela stället. och han ville ha mej. jag kom dit vid tolv. spiknykter. onsdag. ville mest bara omge mej med sus och dus. inte nödvändigtvis uppleva det. men så står en man tio meter bort och är precis allt jag vill ha. lång, mörk och vrålskarp blick. vi flörtar så uppenbart att det är pinsamt. jag viskar till brud nr1 att "jag har ett superspan" och hon svarar "no shit?! kan han sluta glo hit hela tiden?". jag börjar känna att jag kanske inte orkar. för det första känns situationen så laddat uppbyggd att det omöjligt kan falla sig naturligt om/när vi väl pratar. för det andra är jag trött. för det tredje är han alldeles för sjujävla snygg för mig.
men.
det händer.
och hans röst mullrar och han vill ha mej och han bor på hotell och där nånstans känner jag att det här är för KUL för att missa och vi springer i yra på gatan och en sorglig men snäll figur bjuder hem oss två på bubbel-efterfest och vi tackar och tar emot men börjar hångla så fort figuren går på toa och det pockar i hela kroppen och han tar mej bestämt om höften när han kysser mej och bestämt väser i mitt öra "ska vi tacka för oss?" och så yrar vi vidare till hans hotell och låter het kemi strömma fritt hela natten. jag känner mej härligt ohämmad, trots hans överjordiskt vackra yttre. kanske för att han är 32 och har två barn och är trygg. ett töcken av sex och sömn och cigg i fönstret som vätter ut mot Götgatsbacken och mer sex och prat och skånskt muller och sömn och sen är det dag.

han tar mitt nummer. säger att han just kommit ur ett tio-årigt förhållande.
säger att han vill träffa mej igen.
säger att han "kommer vara i Stockholm en del".
jag undviker hans hejdå-kyss i dagsljus bland folk men greppar hans nackhår när vi kramas. hoppar hem på studsiga fötter.

såklart kollar jag upp honom. jag är en stalker av rang numera. det är en skill som utvecklats av den senaste tidens sporadiska ligg när man bara minns förnamnet men dagen efter gärna vill kolla upp snubben, för att...ja. av pur nyfikenhet.
han är "in a relationship". och han är känd. jag känner igen honom från gamla tv-klipp, ett specifikt där jag och Albatross satt en frysande kall vinternatt och käkade popcorn och kollade på SVT hela natten lång och jag sa till honom att "Albatross! det där är tamejfan den snyggaste man jag sett!" och han kunde förstå det och så såg vi hur den dyngsnygge mannen subtilt flirtade med en lika dyngsnygg kvinna som Albatross alltid varit svag för och så förbannade vi vårt arma öde, och när mannen i fråga började sjunga med lite halvtaskig tonsäkerhet föll min förtjusning en smula. men ändå.
nåt år senare, sitter man här. tungknullad av densamme. livet va.

2011-12-01T12:01:00.001+01:00

vaknar i ett hotellrum i Slussen med dödssnygg familjefar.
vad hände?
bilar och barnskrik och stadsspuls från Södermalms Torg strömmar in genom öppna fönster och jag vrider mej mot honom och ser att han ligger och tittar på mej och hans blick är genomborrande skarp såsom den varit hela natten innan och så säger han på bred skånska med djupmullrande röst att han är glad att han träffat mej och så kysser han mej i pannan och så somnar jag om med hans biceps som huvudkudde och lår som täcke.

2011-11-30T02:49:00.001+01:00

asså. kom just från ett entimmas telefonsamtal med Vinkelkillen. inte nog med att snubben är gift med en kubansk donna i Miami, han har även eventuellt ett barn i Brasilien.
eh.
que?

to be continued.

2011-11-30T00:30:00.000+01:00

står i bio-kö med Albatross. diskuterar högljutt huruvida vi ska köpa en Hollywood-meny (1 gigantisk popcorn och 2 drickor) eller en Medium - 2 mellanpopcorn och 2 drickor.
till slut, jag:
- men vi kanske ska ta två popcorn ändå... så att man kan äta som man vill.
Albatross, resolut:
- ja, precis. så blir det inte så mycket jävla tjafs.
sekunden efter vänder han sig mot mig, med en blick som om han just upptäckt Amerika.
- det här är skillnaden mellan att vara kompisar och att vara på dejt.

2011-11-29T03:37:00.001+01:00

lyssnar på november rain med guns'n'roses och hide and seek med imogen heap och irreplaceable med beyoncé, ja en salig jävla drypande blandning av hjärta och smärta och det strömmar tonårstrånande längtan genom kroppen, och jag känner att fan. FAN.
jag vill kyssas i kärlek.

fan, va öm man är ändå.

när jag var typ tolv och knappt fått hår under armarna så pockade obekanta lustar i kroppen, och man började haja att det där med kärlek var tydligen det livet gick ut på, och man drack oboy till frukost och somnade gråtandes till "i'll never break your heart" med backstreet boys på repeat och hoppades få dansa tryckare med Anders W på fredagsdiscot så innerligt att inget kunde mäta sig i jämförelse. samtidigt snurrade den här videon dygnet runt på MTV, och man satt där uppkrupen i farsans soffa och käkade ostmackor och tänkte att livet kommer bli så stort och fast jag ska föreställa vuxen nu så fångar den fortfarande känslan av odefinierbar pubertal längtan efter närhet och kött och själ på ett sätt som få låtar kan. tacka Bon Jovi för det innerliga 90-talet.

2011-11-28T03:18:00.001+01:00

jävla virrvarr med allt.
men jag tror det är bra.
känns som att en tydlig riktning lättare klarnar när det är kaos på alla plan.

en ovanligt lugn och sedesam helg har dock förflutit. därmed inte sagt att det inte varit öl och dans och bekräftelsejakt och för lite sömn och en gnutta håglöshet och en stor dos egotripp. men det har varit på ett annat sätt. inte med livet som insats. liksom.
det känns sunt.

1. gå på bio en lördagkväll - check!
("Play", en trailer som inte alls gör den rättvisa, men mycket bra film och givetvis också mycket bra diskussionsunderlag, se nedan)

2. diskutera en film över en öl med vänner på lugn bar - check!

3. gå på hiphopspelning - halvcheck
(bara för att det var Marcus Price, även Mackan från Fattaru, var jag givetvis fullt inställd på skön hiphop med tillhörande horder av sköna hiphopmän, men där gick jag bet. samtliga i mitt sällskap verkade dock fullt införstådda med att spelningen skulle bestå av nån form av...obestämd "dunkadunka", för att citera min far. men det var najs ändå, även om musiken stundtals gav mej känslan av att stå brevid en spexig åkattraktion på tivoli)

4. spana in mitt eventuella nya boende - check!
(lyan, som ligger väldigt mycket söder om söder, var stor och härlig. även de brudar som kommer på köpet med nämnda boning är härliga. dock, tja...jag är ju en ensamvarg numera. och! en söderböna. man får se. men den spontana shoten Fireball som intogs i köket innan jag lämnade, viskade ändå om gemytliga tider. inte för att det var sprit. utan för att det minde om att det kan vara rätt trevligt att ha ett sammanhang)

2011-11-24T13:42:00.001+01:00

vaknade en smula håglös.
nu känner jag mej snygg, glad, stark och världserövrande! solen skiner, jag får en fin lön, jag ser fram emot att börja plugga, livet kommer ordna sej, jag kommer bli en sjukt skarp journalist en vacker dag, jag har ett vrålsnyggt nagellack och nu ska jag ut i söders höst och dricka kaffe.
sådärja!

2011-11-21T23:59:00.005+01:00

fredag:
bubbelflaskor, hiphop och skönt folk hemma hos mej. utgång. dans.
lite tjafs med brud nr1 och brud nr2 angående mitt (ja, mitt!) "oansvariga flörtande" med mitt ex. gud, tjejer alltså.
hamburgare på hörnan.
sex med exet efter att undertecknad uttalat en brasklapp till denne om att "detta inte kommer leda någonstans" och fått detta godkänt. mysigt.

lördag:
vaknar naken och varm med sprängande huvudvärk av att exet pussar mej på kinden. ångest. gillar honom som fan men/just därför - det här var kanske inte en så jävla bra idé. vi är över. ju.
turligen nog har min käre vän Albatross slaggat i hallen, vilket avdramatiserar situationen rejält. istället för en stel Norénsk frukost på tu man hand blir det tre glada vänner som går och käkar pizza. succé!
rumlar runt i vimlet hela natten med brudgänget. stöter ihop med en sjukt snygg man som chitchattar upp mej i baren. inser efter ett tag att jag träffat honom en gång förut, som trånande 16-åring på en midsommarfest. då, liksom nu - var han skitsnygg. då, liksom förmodligen nu - gick han hem med någon annan.

söndag:
klampar omkring hela dagen i trosor och gummistövlar hemma, i ett försök att undvika skador efter sviterna från fredagens förfest (läs: motherfucking glassplitter ÖVERALLT). känner mej som Johnny Depp som vadar runt i simfötter på hotellrummet i Fear and loathing in Las Vegas.
pallar inte diska. flyttar runt ölflaskor från en plats till en annan.
åker och möter magsjuke superkompis-Kalle för att låna cash tills jag fått mitt nya bankkort. sympati-tittar-på när han handlar på Hemköp.
åker till Medis för att möta Albatross och gå på bio. skitkul film och skitkul häng.
sen hänger Albatross med och sympati-tittar-på när jag handlar på Hemköp.
kommer hem. börjar drömma mig bort på bostadsrätts-sidor. självplågeri. varför gööör man så?
mailar superkompis-Kalle ett konkret förslag om att vi borde köpa en källare och bo i.
somnar vid sex på morgonen.

idag:
vaknar till grå jävla-helvetes-förmiddag. känslan i kroppen påminner lite om såna där morgnar man hade i princip varje dag i högstadiet.
cyklar i motvind. jobbar.
superkompis-Kalle hör av sig och verkar inte helt främmande för köpa-källare-på-söder-idén. röker för mycket. cyklar hem.
gör svennig köttfärssås, streamar "Ensam mamma söker" och försöker känna mej som en riktig människa.

2011-11-19T15:29:00.001+01:00

sex with an ex.

2011-11-18T18:33:00.002+01:00

stoppar in en snus. skumbad och levande ljus.
rakar benen. de känns precis så lena som såna där ben i rakhyvels-reklamer ser ut att kännas.
tunga rytmer svävar ut genom mina minimala datahögtalare. gör några sit-ups.
kaffe, glad att jag kommit ihåg att köpa mjölk. kanye west och stockholmssyndromet.
jag älskar fredagar.
jag älskar i synnerhet dessa två-tre timmar som jag dekadent spenderar för mig själv innan natten ska uppslukas.
plockar ögonbrynen, poffar en bubbelflaska. lil wayne tuggar på från datorn med sin skönt nasty stämma. jag känner harmoni.
får en glimt av min kropp bakifrån i spegeln och beundrar min booty. bubbel, skratt, dans och äggmackor har byggt denna kropp.
känns som att jag plötsligt börjar få ordning på min tillvaro. som att jag kan se klart, som att jag lättat. som att det nu finns ett tomt rum i min hjärna, där själavila och plats för nya intryck och handlingskraftiga åtgärder får plats.

2011-11-17T04:13:00.004+01:00

är så extremt hångelsugen att jag kreverar. jag har haft samma påträngande lust i flera dagar, och jag undrar...ja, ni, jag undrar.
det känns som att jag A L D R I G mer kommer få kyssa en ny människa. det är ett fjortis-statement, jag vet. men never-the-less, min känsla. varför är det bara massa slapptaskar överallt? klart jag skulle KUNNA hångla, om det nu var allt jag begärde. men jag kräver nånting, inte mycket (amen!), men jag kräver nån form av attraktion. det kan vara ett pucko, en slemtorsk, ett pretto, ja ni hajar. attraktion dödar alla epitet.
men ja, det flockades inte av heta män i afton. de enda jag hade kunnat överväga att kyssa på hela stället var en vakt som hade hoodie och var lång (tja, det var väl hans främsta egenskaper) och bartendern som ser ut som james franco.
äh.
ÄH!
antingen sänker man sina krav eller så omfamnar man ett liv i celibat.
tragiska alternativ för en tragisk människa utan perspektiv.
men det kommer, kompisar. det kommer.
det sista som lämnar människan är hoppet säger dom.
men jag vet bättre. tack vare superkompis-Kalle.
det är utan humorn man är förlorad.

2011-11-15T16:09:00.000+01:00

liv, överraska mej!

2011-11-11T02:17:00.003+01:00

gråter.
för första gången sedan...jag minns inte ens när. jo, det var nog när jag stod med mitt ex utanför en sunkig krog som just hade stängt, det var augusti tror jag. och jag hade vart full och glad och needy och ville hångla med honom och förstod nånstans i villervallan att han fortfarande var kär i mej. och så stod vi plötsligt där. utanför. med strömmande tårar längs kinderna, tusen känslor brännande i bröstkorgen. vi var så verkliga man kan vara. och det verkliga i hans person och det verkliga i vår relation som slog mej, och den smärtande insikten om hur fel ute jag hade varit med mitt ytliga flörtande.

jag känner mej så fruktansvärt jävla ensam i livet.
och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
precis så enkelt och precis så sjukt överjävla svårt är det.
kanske är det så enkelt att jag inte vant mej vid att vara singel än. på riktigt liksom. vill att alla ska vara det han var för mej. finnas där. ovillkorligt, odömande, helhjärtat. ständigt.

2011-11-10T04:31:00.000+01:00

å så ligger man här, full och dann i ett kvinnokollektiv på krukmakargatan. klockan är fem och himlen är grå och jag undrar varför ingen limmar upp mej i brygga, trots mitt febrila utstrålande av tillgänglighet. kanske är det så, att lyckan vänder. kanske är det så, att man bara får ligga med ett visst antal snygga män i sitt liv och jag har förbrukat mina. kanske är det så, att jag haft mitt roliga och nu vackert får invänta "true love" som kanske KANSKE infaller om sisådär sex, sju år.
jag fattar inte mitt nyvunna totala fokus på män. men jag tror det liksom kommer självdö i brist på underhåll. gonatt.

2011-11-08T01:18:00.003+01:00

känner mej som en mörbultad mensbomb.
har absolut noll energi, lust, initativförmåga eller kraft.
orkar inte.
vill bara sova. kan sova hur mycket som helst.
vill bara äta. kan äta hur mycket som helst.
vill bara ligga i min säng och streama meningslösa serier. orkar inte laga mat. orkar knappt gå och kissa. kravlar iväg till köksfönstret ibland för att tjuvröka. det är ungefär det jag mäktar med. borde boka tvättid. det har jag tänkt i snart två veckor.
borde - som det heter - "ta tag i mej själv". vet inte vad det innebär. eller jag vet kanske, men jag orkar inte det heller. även om det gäller så oansträngande och kortlivade saker som att skicka ett kort mail, diska eller kolla saldot på kontot.
vet inte om det är hösten
eller den senaste tidens destruktiva leverne
eller helt enkelt en depression
som är anledningen.
vet inte om det spelar nån roll. kanske är alla anledningar egentligen samma sak.
vill bara vilja mer, men allt känns så långt bort. som genom ett jävligt dammigt filter ser jag min tillvaro, mina drömmar och livsmål. filtret blir suddigare och suddigare och jag är livrädd men jag är för trött för att ens orka leta fram en trasa att torka bort skiten med.

2011-11-05T05:46:00.003+01:00

fylla och villervalla.
messar Toyboy. han ignorerar.
jag blir ledsen.
varför vill han inte ha mej? han har haft mej, kanske är svaret så enkelt. att jag inte levererade mersmak. note to self: om du får chansen att ligga med en hunk, KÖR FULLT UT.
klubben ska snart stänga. jag naglar fast min blick i en av alla miljontals superkillar som flockas därinne. han är het, och han har sjukt snygg tröja. jag gillar sånt. focus points. han ser mej. det känner jag.
klubben stänger. står och snicksnackar med mina superblaskiga vänner om efterfest. ser tröjkillen. tänker att om det vore nån vore det han. vill hångla. men kan bara inte förmå mej att ta steget att glida fram. hans gäng går iväg. vi står kvar. jag orkar inte med nån såndär efterfest där man mest är där som statist för att några andra ska kunna hooka. de senaste efterfesterna har jag varit den personen, den som har en agenda. lead character, i mitt eget huvud.

så ja, vi hamnar på nån sorts efterfest vid världens ände. vi sitter i nån jävla kolonilott och dricker trefemmor i en extremt stiff cirkel. jag fattar ingenting. det är en lång bredkäftad kille där som jag skulle kunna dra över om jag ville men jag VILL INTE, jag vill ha en superhunk.
så nu.
nu, kära vänner.
nu.
nu inleder jag en nygammal fas i mitt liv.
it's called celibacy.
jag är inte sugen på det, men det känns bättre att ta ett aktivt val än att bittert låta det ske för att ingen vill ha en. som ju är sanningen. haha, VAFAN är folks problem? vad är mitt problem?

månadens mission: fatta att jag är fantastisk.

2011-11-02T02:14:00.001+01:00

cyklar hem som ett jävla MONGO vid halv tre. känner mej ensam och väljer därför helt logiskt (?!) att åka från sömn tillsammans med tre människor till sömn - ja, just det - ensam.

2011-10-31T16:37:00.001+01:00

och på lördagen är det fest hos brud nr 1 och brud nr 2. det är drinkar och bubbel och dans och hiphop och cigaretter och volymen skruvas upp och yran likaså och det är en mix av folk som inte alls passar ihop och det är SKITKUL och vid tre-snåret glider Toyboy in. han ser inte ut som jag minns honom, han är snyggare, roligare. han konverserar med mina vänner, jag är full och impad - killen kan snacka! trots sin ringa ålder, trots sin roll som fotbollspelande grabbgrabb.
jag försöker vara sval, glider iväg från hans sida, men han glider efter. jag gillar det. han tar ett sånt där äganderätts-manligt grabbande tag om min midja och ja, jag erkänner;
jag
gillar
det.

men jag är full och yr och needy och jag överröser honom med komplimanger och är bara too much, och han hänger med hem till mej och vi har sex fast det är ett sånt där missionärsställnings-sex som aldrig tar slut, utan att ens vara vaniljigt varmt. somnar på nåt sätt, vaknar i tom säng. undrar om allt var en dröm. messar Toyboy och frågar detsamma. han säger att gled upp vid 07.30 och skulle jobba. okej då.
tycker ändå man kan säga hejdå. lämna en lapp. skicka ett "tack för igår, sorry att jag var tvungen att dra"-sms på EGET BEVÅG. hyfs liksom.
känner mej tom och ratad resten av dagen. uppenbara självkänsle-problem. tänker att hur fan kunde jag vara så dum att jag kunde tro att en fotbollshunk, en såndär som var snyggaste killen i högstadiet, skulle vilja ha MEJ?

på kvällen är jag hos brud nr 1 och brud nr 2. känner mej håglös. vi äter tacos. Toyboy skickar ett "hoppas du haft en bra dag"-mess och vips! jag känner mej like a million bucks igen.

det här håller inte!

jag kan inte låta manlig bekräftelse avgöra hur jag mår. det håller helt enkelt inte.
så. hur ordnar man det? tips mottages tacksamt.
"månades mission: kirra självkänsla" känns jävligt mycket knepigare än "månadens mission: kirra en älskare".

2011-10-28T02:39:00.001+02:00

och det som händer natten efter att jag blivit vrålknullad av Vinkelkillen är att jag vaknar i hans lägenhet och känner att fan, vad fan i helvete håller jag på med? jag måste ut, bort, därifrån. säger det till honom. han är sömndrucken och förvånad. förstår inte alls. vill att vi ska dricka kaffe. så vi dricker kaffe. sen åker jag hem i höstsolig eftermiddag för att sova och begrunda. landa. liksom. ni vet.
det blir kväll och jag tar min kära skrangliga cykel till bubbelhäng hos brud nr 1 och brud nr 2. vi skålar och skrattar och beklagar och visionerar och bubbelklunk efter bubbelklunk trillar ner i våra halsar och vi youtubar snygga män och vill sluka upp livet i brygga. framåt midnatt vill vi ut och möta livet, jag är för full och för trött egentligen men tänker sådär avmätt som man kan göra att "en öl kan man väl ta". vi hamnar på en av de nya stammisbarerna, väl där inser vi att det är onsdag och därför klubb och packat med florerande folk med allehanda upptåg i görningarna. vi slår oss ner vid långsidan av samma bord som vanligt, med full uppsikt. diskuterar blarigt huruvida vi ska öppna en bar eller roadtrippa ett år i USA.
och så spanar vi, vi spanar som aldrig förr.
jag har lagt blicken på en lång mörk tatuerad superhunk och tänker att "om det vore NÅN här så skulle det vara han" - sådär absolut och definitivt som jag gillar. för då spelar det ingen roll om ingen annan vill ha en, och det spelar knappt nån roll om ens HAN vill ha en för då kan man ändå ursäkta sig med att det var ju bara en speciell person jag hade i åtanke och chanserna för att han skulle vilja ha en tillbaka lika mycket är ju ändå ganska små.
anyhow.
brud nr 1 och brud nr 2 diskuterar livligt huruvida han är en såndär som verkligen vet om att han är vrålsnygg och därmed osympatisk per automatik, och medan vi gestikulerar vilt upptäcker vi att han och hans kompisar vrålstirrar på oss. sen går allt på en sekund. plötsligt är dom framme hos oss. tatuerade skönheten siktar benhårt in sig på brud nr 1 och jag tänker att VAFAN men samtidigt, jag vet inte, det är kul för henne. faktiskt. och jag är lite för trött för att känna nåt hit eller dit överhuvudtaget. hans kompisar snackar på, jag hör inte vad dom säger, jag dricker min öl och ler ibland och ja, jag är yr. det tar ett tag innan det går upp för mej att en av polarna faktiskt lägger allt sitt fokus på att prata med mig. hur avmätt jag än svarar spinner han vidare. han är full. som fan. men han tar inte ögonen från mig. han ger sig inte. och han är rolig, jätterolig faktiskt. jaja. fipplar fram mitt cigarettpaket och är på väg ut och han säger blixtsnabbt "jag hänger med!". jag blir glad. .
vi röker. konverserar. skrattar. whatever.
jag går in, kissar. möter brud nr 1 på toaletten, hon säger att tatuerade superhunken är ett jävla mongo. vi skrattar och målar läpparna rödare än rödast.
när vi kommer tillbaka till bordet tar det bara någon sekund så är roliga killen vid min sida och pockar på uppmärksamhet. han ser mej djupt i ögonen och frågar något, minns inte vad och det är också oviktigt, för på nåt sätt är det plötsligt som att mitt medvetande tar två steg tillbaka och ser killen ur ett helt nytt ljus. jag ser hans breda axlar, jag ser hans pojkaktiga flin och retsamma smilgropar. jag ser att han är lång och kraftfull, jag ser hans halmfärgade slarviga frilla. han är ju för fan DYNGHET!
och så är jag förlorad. vi är förlorade i varandra. vi skrattar och pratar och röker och dansar och brottas utanför klubben och han lyfter mej och vi kastar omkring varandra och flörtar och dissar och så händer det sig mitt i villervallan att han närmar sig mitt ansikte och ler lika självsäkert som osäkert och jag är SÅLD och så kysser han mej och han är mjuk och varm och han håller mej fast mot fönstret bakom och jag känner att jag vill ta in hela honom och livet bubblar runt i mej. och så drar hans polare därifrån, dom är lacka och dryga och vill få med honom men han stannar - med mig! - och brud nr 1 och brud nr 2 drar dom också, och vi hånglar vidare därinne och jag hämtar min jacka och han trycker upp mej mot en vägg och vi skrattar och kysser varann glada och jag säger att jag vill sova med honom och han säger att han vill också och så går vi ut på gatan och hoppar runt och leker och han svänger omkring mej som om jag vore en fjäder och jag känner mej sådär jävla supertjejig som jag aldrig får chansen att göra. så tar vi taxi till mej och nånstans under vägen framkommer det att han är 22 bast. jag tänker aoooch, men skitsamma. sen framkommer det att han fortfarande bor hemma. och jag tänker MAMMA MIA, men fan skitsamma. och vi går ur taxin och klockan är fyra och det ringer i hans telefon och han säger allvarligt "jag måste ta det här" och försöker gå undan och prata lågmält men jag hör allt han säger, och när han lägger på säger han att det var hans farsa som undrade vart han var. och jag tänker att the botten is nådd, men trots att jag känner mej som en 50-årig kärring på jakt efter lammkött så är det liksom för sent att stoppa nu, och jag VILL inte stoppa nu, jag vill ha honom som jag inte velat ha någon på månader.
så vi glider in i min lägenhet och han är impad av mina möbler och jag vill typ bara att han ska vara tyst, och vi lägger oss och hånglar och jag älskar hur han kysser och jag säger det till honom och så har vi sex och det är skönt och roligt och jag vill äta upp hans breda axlar och skakar i grunden av hans handlingskraftiga tag om mej. men nånstans kan jag inte släppa det här med hans ålder, i kontrast till Vinkelkillen upplever jag honom som lite blyg och osäker och det är svårt att möta sådär 12 timmar efter att man haft sex med någon annan. jämförelsen blir en övermäktig. å andra sidan står en sak tydlig: jag är så sjukt mycket kåtare på den här snubben att det är löjligt.
där och då dör min feeling för Vinkelkillen. sad but true.
vaknar vid 8 av att Toyboy's klocka ringer och han ska upp och filma nån jävla film och jag vill bara sova och han ger mej sin mobil och jag frågar frånvarande vad fan jag ska göra med den och han säger med tonårstrotsig röst "va troru?" och jag säger att han ska sluta vara så jävla dryg och han säger "förlåt" och fortsätter trevande "nämen...jag tänkte om du kunde skriva in ditt nummer"...
och där och då är han så överjävligt gullig att jag måste motstå min impuls att säga "hörru, vi behöver inte göra det här, det är lugnt" och istället knappar jag in mitt nummer och han kramar mej innerligt och tassar iväg. jag hör ett svagt "hejdå" från hallen men orkar inte riktigt svara. när jag hör dörren smälla känner jag ett sömndrucket lyckorus pira från tårna och jag tänker: du och jag, livet. vi har inte ens börjat.

2011-10-25T13:15:00.003+02:00

är tydligen tjejen som blir dissad för Resident Evil.
är tydligen tjejen som bara är välkommen efter tre på natten.
är tydligen tjejen man knullar mellan brösten (that's a first) och skiter i om hon får orgasm eller inte (that's a classic).
är tydligen tjejen man helst blir av med efter morgonkaffet.

men okejrå. hörru. jag skiter i. du kommer bli så jävla dyngkär i mej att du inte fattade vad som hände. I'm gonna make it my god damn mission in life. sen krossar jag dej.

sunt va?

nu: bubblor.

2011-10-23T14:44:00.002+02:00

det virvlar av ogreppbara tankar i mig, många mörka och håglösa.
snurrsnurrsnurr. framtid, nutid, dåtid, jävla helvete vad håller jag på med, vad ska det bli av mej, hur ska jag fixa fram stålar så att jag klarar den här månaden på min minimala lön - ångeeeeest, hur känner jag för Vinkelkillen, hur fan känner han för mej, varför tänker jag på honom så mycket, varför låg jag med den där ocharmiga böskillen häromdan, varför tror jag inte på kärlek längre, hur ska jag nånsin bli lycklig, vad fan ska jag jobba med egentligen, ska jag flytta till Berlin i januari och leva la vida loca och knarka sönder mej i nattklubbsljus och käka döner kebab 24-7 eller ska jag börja plugga heltid och "investera i mej själv" och vad fan ska jag i såfall plugga, vart fan ska jag BO, hur ska jag fixa den där flärpen som gått sönder i ugnen i min andrahandslägenhet, hur ska jag fixa bort rödvinsfläckarna i soffan, varför känner jag mej tjock, är jag tjock, vad fan ska jag göra åt det, vart har alla mina riktiga vänner tagit vägen, vart har min energi tagit vägen, varför är det så jävla helveteslång tid kvar till sommaren, vad är meningen med livet, kommer jag nånsin få barn, KAN jag ens få barn, vad ska jag äta till middag, finns det någon mer i världen som älskar mej förutom pappa?
det virvlar av ogreppbara tankar i mig, många mörka och håglösa.
så jag gör något. KBT. jag går ut till en solig Årstavik.

2011-10-21T12:55:00.005+02:00

så har man haft sitt livs första one night stand med en vilt främmande människa.

about fucking time!

Vinkelkillen har flytt landet några dagar. och vi har inte lovat varandra någonting. vi har snarare lovat varandra att inte lova varandra någonting. så. jag följer mitt impulsiva livsbejakanade nu-jävlar-måste-det-hända-nåt-annars-kommer-jag-FÖRGÅS-nu! och ger mej ut i dimman, in i hormondoftande lokal. det är öl, det är mörkt och det är spelning med ett band som tydligen har 90% manliga lyssnare. här står dom nu. rakryggade, bredbenta, bröstutspända. långa kalufser och korta kalufser och rakade skallar och stora pösiga byxor och tajta popjeans och munkjackor och flanellskjortor och herre min skapare jag känner män, män, GE MEJ MÄN! Haha!

så. jag står med brudarna (ja, jag har numera ett brudgäng) och diskuterar, om man vill ligga - hur gör man? vi kommer inte fram till någon allmängiltig lösning.
brud nr 1 fokuserar in sej på killen hon brukar ligga med, ett mycket pragmatiskt och klokt val.
brud nr 2 drar ett wildcard och ger sig ut på jakt på dansgolvet, när hon kommer tillbaka har hon visserligen både hånglat och fått massage men det där med att ligga känns fortfarande avlägset.
för man vill ju inte bara ligga med vem som helst. man vill ligga med någon hyfsat snygg och hyfsat vettig. därmed har man kapat av ungefär drygt hälften av klientelet på Strand en torsdagsnatt.

jag känner mej hopplös och håglös och ful och tänker att ingen vill ha mej, och vill dom det får dom väl för fan komma och ta mej, jag orkar inte dra igång nåt spel och förresten finns det ingen därinne som skulle vara värd det. spelet.
men så händer något. min superkompis-Kalle står och pratar med någon lång ung man, och har så gjort ett bra tag när jag tänker efter. jag kisar för att se klarare. jo, visst fan är han snygg. dyngsnygg, till och med. långt hår och skägg och en skön 70-talsrock-look som ändå lyckas med att inte vara dräggig. pampampam....honom ska jag ta!

så jag gör det. jag tar honom. jag vet inte hur det går till, men han hänger med till en annan krog och sen hänger han med i efterfest-taxi hem till mej och så dricker vi vin och lyssnar på nån trallig jävla pop som han gillar och så säger jag "sov här" med skälmsk blick och han säger "okej" och så får vi lyfta bort brud nr 2 som har däckat i min säng och så lägger vi oss och så hånglar vi och han är varm och stark och handfast. han vill komma in i mig och jag villvillvill men brud nr 2 ligger i samma rum så vi lyfter ut en extrasäng och släpar in den i köket och så stänger han dörren bakom oss och tar ett övertygande grepp om min svank och kyssar mej djupt och så har vi sex. han kommer inte, inte jag heller. men det var skönt, varmt och trösterikt. allra mest imponerad blev jag över hur smooth han tog på sig kondomen. jag märkte det knappt, svisch svisch så var den bara där. jag gillart!

och nu sitter jag och dricker kaffe i köket, hädanefter "knullnästet". solen skiner. känner mej stark och glad. funderar på om det är läge att väcka brud nr 2 som fortfarande sover koma-tungt på min soffa.
jag mår bra.

2011-10-19T02:58:00.002+02:00

så har man dissat idoga raggningsförsök från "stans största knarklangare till stockhoms partyelit" som bartendern uttryckte det i skenet av de bistra lampor som tänds efter barens stängningstid. det var hans ursäkt till varför alfahanne-gänget from hell inte blev utslängda trots ett beteende värdigt Gröne Jägarn (föreställer jag mej, jag har aldrig vart där).

2011-10-18T13:51:00.003+02:00

förvirrande tider av halmstrå-greppande. innerligt och reellt och fullt ut vs. dekadent apati och "ingenting är på riktigt så det spelar ingen roll".

cigg, kaffe. Bon Iver. äggmackor. världen har ett grått filter utanför mitt fönster. min morgon.
cigg, rödvin. True Blood. Vinkelkillen. trösten i att vara kött mot kött. min natt.

insikt: alla människor förstår en inte som sina närmaste vänner. uppenbart kan tyckas. men jag säger det igen. alla människor förstår en inte som sina närmaste vänner.

jag är omhuldad av personer jag känt i åratal och som läser mig som jag är, för de vet hur jag är. de förlåter, de lyfter mej, de ber mej skärpa mej när jag fuckar ur. de gillar mej "som jag är". som det heter. och såklart är Vinkelkillen inte sån. för han vet ju inte hur jag är. han känner mej inte alls. att jag förväntar mej samma sorts villkorslösa omtanke som från mitt X är ju helt enkelt inte rimligt. ändå blir det sådär, jaha, om han inte kämpar för att få mej efter att jag varit psycho en gång, DÅ GILLAR HAN MEJ INTE ALLS och DÅ HAR HAN ALDRIG FÖRSTÅTT MEJ.

rimlighetsnivå på dessa tankegångar?

hur som. han hade tydligen reducerat mig till en crazy psychobitch efter hur osnyggt jag fimpade av honom för en vecka sedan. han kände sej sårad. tydligen. det är ofattbart, tycker jag. jag är ju inte alls så. det var ju inte alls så det var. jag tänkte ju mest att han skulle ringa efter ett par dagar och säga "hörru, har du kommit sans än eller? skärp dej. vad gör du ikväll?".

typ.
så ja.
jag kanske är en crazy psychobitch trots allt.

2011-10-12T00:01:00.006+02:00

ja vafan kan jag säga. det har varit mycket Vinkelkille på sistone. vi har pratat, skrattat, kollat på Twin Peaks, retats, lyssnat på skitcheesy salsamusik (hans) och asfet hiphop (min), och känt och klämt och bitits och kysssssts och haft sex - ibland distanserat, obekvämt och ibland varmt, nära, uppslukat.

och så blev det jobbigt. till slut.
det blir ju alltid det.
jag ville ha nåt lätt och kul och okomplicerat. upplyftande!
och han ville bli kär. tydligen. och blev inte det. tydligen.
och fast det var så sjukt att detta varit hans intention trots att jag tusen gånger sagt att jag ICKE vill ha nåt seriöst, så blev jag plötsligt en 5-årig flicka som inte vill att mamma ska gå hemifrån när han sa det.
de sammanbitet frampressade orden "jag är rädd att jag kommer såra dej" - sårade mej. long story short, jag drog på en benhård hardcorekaxig sköld och bad honom dra åt helvete.
lite för att jag tänkte att det var lika bra. jag gillade ju honom ändå inte så mycket.
lite för att jag tänkte att det är läge att ta sig ur det här så fort som möjligt, han kom för nära, han kom innanför och jag tänker a l d r i g mer låta nån komma innanför. han rörde något och fick mej att rämna. get the fuck out-läge.
och lite lite för att...jag ville se hur mycket han ville ha mig. skulle han försöka ändå, skulle han kämpa för att greppa tag om denna underbara skarpa vrålheta donna - way out of his league - som han nyss haft i sin famn? typ.

well. det slog fel.
han hörde inte av sig.
resultat: jag tänkte på honom konstant.
obsessive fucking compulsive disorder. jag vill inte ha honom, men vill inte han ha mej så då JÄVLAR!
sorgligt.

följd: jag messar ett supercharmigt sms som är omöjligt att motstå i form av en kontaktannons och bjuder in honom på rödvin och twin peaks. så tja... på måndag ska vi hänga. correction; "hänga". jag vetifan vad det ska bli, eller hur det ens ska gå till. jag kommer inte våga peta på honom utan rädsla för att han ska tro att jag är kär i honom.
ALLTSÅ: jag! kär. i. honom! AS IF!
jaja.
så går jag hem från en vinkväll med Bon Iver och supergoa nya vänner, vi lämnar varann i varm omfamning med löften om framtida äventyr och färdvägar vida. och jag har Rage Against the Machine i öronen och klampar bastant fram över Medborgarplatsen och röker och ser förbannad ut fast känner mej mjuk som en törstande kattunge inuti och allt svämmar över och jag går bakom ett par i 40-årsåldern och mannen håller kvinnan om axlarna och hon stapplar fram, hon är småtjock och alldeles för gammal för det här och hon vet om det själv, och hon har tagit på sig sylvassa sexiga svarta pumps med röd sula och det vore ju så rätt så rätt men det är bara felfelfel och jag känner att hon känner att det är fel, allt är bara fel, och medan hennes blå korta kjol i tantigt crepe-material svajar ängsligt i isande oktobervind kan jag inte låta bli att känna mej en smula uppgiven.

2011-10-11T00:48:00.001+02:00

behöver nån som kommer hem till mej NU och tar mig med storm utan att be om lov och utan att stänga ytterdörren bakom sig. inte någon som lite lojt frågar när han kan ringa.

2011-09-28T17:20:00.002+02:00

nykramad och genomhånglad. sov med Vinkelkillen igen. vi ska lugna oss med sex tyckte han. det var vettigt tyckte jag. vi är båda för obekväma sa han. det hade han jävligt rätt i. men hur sant det än må vara så kändes det så...tragiskt på nåt sätt. man vill ju åt den där himlastormande ogenomtänkta hungern, besinningslös passion som kastar alla farhågor åt helvete. som på film. sluka upp varann i brygga utan ängslan. den grejen.
men.
att kramas och smekas och hålla om och omhållas och kyssas i oändlighet och vakna och fortsätta med precis samma sak. det är fint. det är kanske allt jag behöver. tryggt och trösterikt.
tror jag behåller Vinkelkillen i mitt liv ett tag till.
eventuellt börjar man bry sig.
fan.
det är risker man få ta. mitt behov av hud väger över.

2011-09-25T15:06:00.003+02:00

rasar in i en tom lägenhet vid sex på morgonen och tycker för första gången att det känns ensamt. har bubbel i huvudet och melankolisk åtrå i bröstkorgen.
jävla fan, vilken natt.
vilken dag.
började gårdagsdygnet med att vakna upp brevid Vinkelkillen. en känsla av panik. jagmåsteuthärifrån eller fan hanmåstedrahemjagorkarinte och syrefattigt kvalmig luft i rummet och jag går uppuppupp och tar en cigg i fönstret fast jag bestämt att jag ABSOLUT INTE SKA och så dricker jag kaffe och tänker att det hjälper. det gör det inte. släntrar in till mitt rum igen. Vinkelkillen sover som ett barn. han har såna där rosaröda avtrycksstreck över kinden som man får om man legat konstigt på kudden. jag testar att lägga mej brevid. han vill kramas. jag kramas tillbaka. men han fattar. frågar vad det är. plötsligt står vi brevid varann i mitt köksfönster och har ett vad-håller-vi-på-med-prat och cigarettröken bolmar in utav bara helvete och vi väger varje ord och septembersolen lägger ett gyllene skimmer över oss som vi inte kan bära.
han tycker samma säger han. "vi hänger".
precis.
"vi har kul".
just.
"behöver inte vara mer komplicerat än så".
ja-je-män.

ändå är han plötsligt totalt likgiltig. huvudet hänger. "HALLÅ VINKELKILLEN, VAD HÄNDER?" utbrister jag. han vet inte.
så vi lägger oss. pratar lite till. han vill kramas. javisst. han flåsar. han är kåt. JAHA INTE JAG, försöker jag subtilt signalera. det skiter han i. tror väl att han ska kirra den biffen med sina åh-så-fantastiska moves. jag säger att jag inte har feeling. han säger att han bara vill vara naken med mej. äh, kör i vind då, tänker jag. orkar inte. vi kysser varann varma och så har vi sex. skittråkigt sex. jag känner mej som en såndär glittrande prålig presentförpackning, med lila kartong och silverband om, som när man öppnar den visar sig vara tom. ett skylt-ex. typ.
rollerna byts. jag blir nedstämd. tror inte han märker, eller så skiter han i det. han har ju fått köra sin grej nu. låter nästan som om han visslar när han glatt struttar in i duschen.
fucking jävla maktspel.

dagen förflyter, vi skiljs åt, ska "höras senare".
jag hänger med superkompis-Kalle. vi åker bil, vi bakar paj, vi dricker sangria. det är fest. snubben som var dyngotrogen mot sin tjej då han kämpade för att peta in kuken i mej (NO PASARAN för fan!) är där, hans tjej likaså. hon vet om. vi ler mot varandra. håller oss med minst 10 meters avstånd hela kvällen.
det är: awkward.
mitt ex är där. det är förvånande nog det minst skumma med hela kvällen.
jag blir blarig och trånsjuk, försökte sms-övertala Vinkelkillen att komma. jag kan inte förstå att han inte vill, jag tycker det är en JÄTTEBRA idé, visst mitt ex som inte vet om det här är där, men vadååå det gör väl inget, jaha Vinkelkillen är trött det vet man ju vad det betyder, jag blir dramatisk, stärkt av runtrusande drycker och känsla av sexuell otillräcklighet, känner att jag behöver vara den som lägger ner om det ska göras, jag vill ha kontrollen, jag ska från och med nu alltid ha kontrollen.
"vi lägger ner". skriver jag.
"Åh drama... ;-)" svarar han.

han kommer inte.

festen är kul och vi stapplar ut i natten och in på klubbar och jag skrattar och har plötsligt jättekul med en vän som jag alltid haft gott öga till. vi har haft nån form av feeling för varandra då och då. vi kan kalla honom Vargen. Vargen har flickvän. det skiter jag i. han verkar halv-skita lite i det då och då. vi hamnar själva och kramas och skrattar och jag rufsar honom i håret och jag ser att han har bytt blick nu, han är förtrollad och charmad och charmig. jag säger "du, jag måste gå härifrån nu för jag kommer börja kladda på dej annars och det håller inte". han spänner ögonen i mej. rör inte en min. jag går. dansar med vänner, vi lyfter och svänger och kränger, det är reggae och det är underbart. Vargen kommer, ger mej en öl. "skulle inte du börja kladda?". han ler. detta jävulska smil. jag är förlorad för natten.
vi går på efterfest och alla våra vänner är ju där liksom, vi ligger brevid varandra i en säng, han håller om mig. jag sträcker ut mej i min fulla prakt och kråmar mej och njuter av att han vill ha mej nu fast han inte kan. vi tittar länge i varandras ögon på en decimeters avstånd. vi tar sällis på bussen och det är gnistor som hoppar och far och jag suger in honom i mitt leende och är trygg för jag vet att inget nånsin kommer hända och när vi kramas hejdå låter han sin hand sakta vandra nedför mitt ryggslut, hårt och krampaktigt, ingen ser.

så stapplar jag hem i morgonsolen på mina 15-centimers klackar. lägenheten är tom och oinbjudande. och ljus, så jävla ljus. vaknar några timmar senare med ömmande fötter och ångest i blodådrorna.
behov: frisk luft.
åtgärd: gå ut.
nu.

2011-09-22T03:23:00.003+02:00

försökte ta mej an hösten genom att skaffa en älskare.
det gick bra, för en kväll.
han var närvarande och varm och kåt och gav mej precis vad jag ville ha. hud, skratt, kött och bekräftelse.
vi kan kalla honom Vinkelkillen.
när jag låg brevid honom på höger sida och han skrattade hjärtligt så guldtanden blänkte så var han så sjukt sexig. den där vinkeln alltså...
Vinkelkillen ville ses igen.
jag var tveksam. nervös, rent utav.
jag kan inte sånt här, jag låtsades ju bara.
vi låg med varandra. vid tre-tiden en eftermiddag. efter en lång natt av upphetsat tafsande och krafsande under förevändningen av "filmkväll", så trängde han in i mej. AAAAAAHHH.
dagarna har förflutit i ett töcken av omslingrad slummersömn, hungriga händer, kaffe, en satans massa (alldes för många!) cigg som tjuvrökts genom mitt köksfönster. vi pratar, jävlar vad vi pratar. och jag blir vrålkåt bara av att kyssa honom.
omprövade situationen.
bestämde mej för att ta mej an hösten genom att skaffa en fling.
det gick bra, för en vecka.
men när Vinkelkillen lämnade min lägenhet ikväll efter ett omslingrat dygn kände jag NÄ. nu får det vara nog. det är för smetigt och kletigt. det känns plötsligt som detta blivit något som vore jobbigt att avsluta. vi skulle behöva prata och vi skulle behöva förklara och vi skulle bli brydda och besvikna. då är det ingen fling längre. det är nåt annat. och nåt annat vill jag inte ha.

2011-09-20T02:11:00.001+02:00

klampar hem i gummistövlar längs med ett mörkerlagt södermalm och tänker; livet, vad hände?

2011-09-11T23:42:00.002+02:00

åh så, swish swash swoosh så ändras allt och det bara händer.

2011-09-09T13:02:00.003+02:00

dricker te och lyssnar på radio. två aktiviteter jag sällan sysslade med när jag bodde i kollektiv. men i min egna nya boning skapar jag nya vanor, för att liksom manifestera det TOTALNYA med denna höst. jag vill ha allt så; nytt, ovant, obeprövat, färskt och omkullkastande. även om det i vissa lägen bara innebär att lyssna på P3. livet, kom igen nu!

igår agerade jag wingwoman åt två vänner samtidigt. tanken är att de ska få ihop det. jag vet att han vill, oklart om hon har samma inställning. hon är en nyare vän, han en gammal.
vi satt och drack öl efter öl, och jag var en så god kontaktförmedlare att jag häpnades över mej själv. konverserade och drog storys när jag kände att det fanns tomrum att fylla ut, tog taktfullt ett steg tillbaka ibland för att deras connection skulle få blomma fritt, gick ut och tog många ensamma cigaretter där på en av Folkungagatans sidospår och funderade över hur det kom sig att jag tagit den här rollen istället för att satsa på mina egna utsvävningar. kom inte fram till nåt. gick in och var trevlig igen.
då jag var deras enda gemensamma nämnare blev jag på samma gång samtalets mittpunkt som tredje hjulet. märklig känsla.

ikväll får det vara nog med förhoppningar om SEDAN,
ikväll ska det vara NU.
jag vill smaka dans, spritta bubbel och yra, dofta män och hormoner, rummel-och-rabalder-hångla, sträcka mej uppåt uppåt och sluka månen!

2011-09-07T01:07:00.003+02:00

hade tänkt skriva ett långt inlägg om männen i mitt liv men för tillfället känner jag bara VAFAAAAN varför vill ingen ligga med mej mej mej, mest av alla? och det är en jävla skillnad mot hur det kändes för typ...fem timmar sen.
men så är det ju, i denna ytliga flörtvärld, man är ingens prioritet. jag som är så jävla snygg och skön att hälften vore nog.
behöver en man som tar i mina höfter.

månadens mission: skaffa älskare.

2011-09-04T22:12:00.001+02:00

ligger i världens skönaste säng i mitt nya fantastiska hem och känner att den här ettan på söder är det bästa som kunde hända mej - 4 månader, må så vara. i den här lägenheten ska jag bara gå runt och vara sjukt snygg hela tiden, ligga dekadent utslagen på soffan i läckra trosor och urtvättat linne med ett bubbelglas dinglande i handen och lyssna på själasporrande eggande toner och låta livets lustar skölja över mej.
vill ha sus och dus och rus nu och alltid - hösten 2011, bring it on!

2011-08-29T02:49:00.001+02:00

bekräftelsehorar utan tillstymmelse till tillfredsställelse.

2011-08-25T01:32:00.005+02:00

man vill ju bara att nån ska bry sig.
och när du inte bryr dej, när du slår mej verbalt på käften och vrider tag om mina inälvor efter att du fingerpullat mej med en varsamhet som påminner om korvstoppning, kan jag inte låta bli att börja undra. tyckte du jag var fet? att jag var orakad och osmaklig? kysste jag dåligt? äcklades du över mina ljud?
jag ville aldrig det här. "man kan väl säga att det var jag som tog initiativet", är det du har att säga. skamset, trevande. JO DET KAN MAN SÄGA. jävla tönt.
jag känner mej billig och utnyttjad och massakrerad, som ett levande verktyg för din ångest. huruvida du tog initiativet eller inte, jag vet inte, det är bagateller och klichéer som stakar sig i munnen och som jag fantamej vägrar svälja. säg det som egentligen spelar roll, säg det som bränner. att du vägrade sluta.
jag. är. arg.
jag. är. besviken.
there it is.
ärlighet, min nya grej.
det kommer fan bli min död. men det är bra så.
låt det falla.
LÅT
SKITEN
FALLA

2011-08-24T01:03:00.003+02:00

jag låg med en kompis.
som har flickvän.
igen.

jag vet inte ens varför jag gjorde det. har tamejfan aldrig varit attraherad av den här killen. tänkte mest kolla om vi kunde pussas. klockan var sju på morgonen och det var en slirig efterfest med obligatorisk galenskap som genomgående tema. asch, jag vetifan. såhär, anledning = oklar.
plötsligt låg jag där med öppet sköte och kände hur han bökade runt med sin tryckande kuk. han kom aldrig in.

det skulle bli katastrof tänkte jag.
"det här blir katastrof" sa jag.

dels ville jag inte, men jag hade nästan kunnat tänka mej att gå vidare bara för att det vore enklast i stunden - vilket är så sjukt att det förtjänar ett eget inlägg. men framförallt tänkte jag att om han trycker in sin kuk i mig, då är gränsen passerad. då är han döds-mega-otrogen. och jag är en döds-mega-bitch.
100% ångest hela grejen. han var hårdhänt och ovarsam och brydde sig inte om mej ett skit. stövlade ut nån gång vid lunchtid utan att säga hejdå. när jag hörde ytterdörren slå igen slappnade jag av till en pöl och kunde somna.

2011-08-20T03:00:00.000+02:00

Note to self: gå direkt på de möjligheter som bjuds. vänta ALDRIG. då är det kört. PUNKT.

2011-08-15T02:50:00.003+02:00

fan.
jag är förälskad.

jag är inte förtjust
eller betuttad
eller kåt
eller jo ja det är jag ju
men jag tänker på dej tamejfan hela tiden
och jag vill ha dej vid mig tamejfan hela tiden
och det går stötande vågor genom kroppen så fort jag hör ditt jävla namn
och ja jo, jag vill ligga med dej såinihelvete
men det är också det
att allt är så jävla roligt när du är med
din värld verkar så kul
vilket låter som något en naiv 15-åring skulle säga
och just därför. liksom.
just därför måste jag inse att jag är förälskad
för att jag blir som en blyg fjortis inför dej
för att jag blir så paranoidt självmedveten i din närvaro
för att jag tror att du hatar mej
för att jag analyserar dina handlingar om och om igen
för att jag kan ligga med vem fan jag vill egentligen,
men jag kan bara onanera mig hel
till minnet av din kroppstyngd
minnet av dina övertygande händer
trots att vi var svinfulla och ofullkomliga och slarvhänta
fan
du skakar mej sönder och samman
jag måste släppa det nu
jag måste släppa dej nu
jag måste
släppa dej
nu

dom säger att jag är en top-notch-donna
att jag kan få vem jag vill, att jag är dyngläcker och råsnygg och "het på marknaden"
men det tröstar så tomt
när allt jag vill ha, är din uppmärksamhet, din undran
när allt jag försöker förstå är varför. du. inte. vill. ha. mej.
precis så enkelt är det
varför
vill
du
inte
ha
mej
?

om svar anhålles
/våt, varm och villig -85

2011-08-07T01:34:00.003+02:00

du är plufsig och bred som en lagård
svullen och jäst
med blytunga säckar under ögonen
du har en hållning som en kissnödig femåring
för korta byxor
till dina pinniga vader
du har ögonbryn som ser feminint plockade ut
som inte direkt gör underverk
för dina grodanbolliga kinder
du har en frisyr som tamejfan är F Ö R J Ä V L I G
stripiga hårtester som svettigt limmar dej i nacken
du har en kuk som definierar uttrycket "försvinnande liten"
du är en barnslig apa, oförmögen till allt som rör ett känslomässigt ansvarstagande liv, oförmögen till att intressera dej för något annat än dej själv
du är en osäker fjortis, maskerad i nån sorts trygghetskostym
så genomskinlig att jag ser dina ådror, pumpa ängsligt därinne
du har skevt maktbehov
och rosa magväska
men jag gillar dej som fan jag gillar dej så jävla hårt och jag tänker att helvete, det aldrig har funnits nån annan som ger mej det du ger mej
puls
du ger mej puls

2011-08-03T02:15:00.001+02:00

funderar över hur det kommer sig att jag blir attraherad av alfahannar...

1. vad handlar det om, egentligen?
2. är det okej?
3. vart är dom?

2011-07-26T19:42:00.004+02:00

för en vecka sedan använde jag min anteckningsfunktion i mobilen till att skriva ett meddelande till mej själv. lite som en kom-ihåg-lista, fast den bestod bara av en enda uppmaning och kunde därmed inte riktigt kvalificera sig som lista.

"note to self: ligg inte med killar som har flickvän."

för två dagar sen tillkom dock ytterligare en mening.

"OCH: gör det inte igen!"

funderar på huruvida det krävs minst tre uppspaltade meningar för att något ska kvalificeras som en lista eller om det helt enkelt räcker med fler än en. återkommer i ämnet.

2011-07-16T02:03:00.000+02:00

man är full och längtsam
under en bädd av behov
man längtar kött och värme, besinningslös passion och het kuk.
man går ut, tar en cigg. kan inte relatera.

2011-07-13T20:37:00.003+02:00

äh, jag snackar bara massa skit.
jag snackar massa skit och jag röker massa cigg och jag låtsas som ingenting om det mesta och så skrattar jag en massa och sover en massa och tänker mycket om smått och lite om stort. man gör så gott man kan för att krydda sitt liv.
correction: JAG gör så gott JAG kan för att krydda MITT liv.
pappa är här och hälsar på. vi ska kolla på fotbolls-VM på tv. jag tycker inte om fotboll. men jag tycker om pappa.

2011-07-13T02:45:00.002+02:00

är ute i sol och trädgård och yra och festar och kramas och dricker vin med T. alla andra är där, men jag är med T. förlorad i bubbelflört. han tindrar och han skrattar och han lägger huvudet på sned och han smickrar och han smeker och jag är redo att mounta honom vilken sekund som helst. jag tycker att han är så jävla sensuell att bara en skönt smeksam havsbris är värd som jämförelse
och jag vet att han har en tjej som han är vrålkär i
och jag
är ett bubbelnöje, en kväll när hon av oklar anledning är frånvarande
och jag
vet att ingenting betyder nånting
och jag
gillar glitter
och jag
känner hur hans blick dras till min mun om och om och om och om igen
och jag
undrar om han vill kyssa mej
och jag
undrar hur han smakar
och jag
undrar om han undrar hur jag smakar
och jag
vet att det här är ett sjukt destruktivt beteende även om jag inte bryr mej egentligen
och jag
undrar varför är jag befriad från dåligt samvete
och jag
kramar honom inte innerligt hejdå men jag vill, tror att han vill
och jag
går hem längs med bedrövande bedårande utsikt
och jag
lägger mej i svart säng
och jag
föreställer mej honom med varma lår mellan mina och vill smeka allt okej men
det räcker så
det räcker så nu

2011-07-11T15:33:00.000+02:00

vaknar sent och vet inte om jag är sjuk och krasslig och därför matt, eller om jag är så jävla arg och trött på allt att kroppen reagerar fysiskt. min bästa vän och roomie kommer innanför dörren efter en tids frånvaro och vi tar en cigg och jag spyr galla över allt och alla och han förstår och bollar tillbaka på ett sätt som bara han kan. jag är inte mindre arg när vi pratat klart men jag känner mej mindre ensam. skäms inte lika mycket över mina fula tankar. han är befriande odömande.

2011-07-11T00:45:00.000+02:00

behöver: nya vänner, ny bostad, ny sysselsättning, nya ljud och lukter, mål och riktning, integritet och självkänsla, förmåga att säga nej, förmåga att känna efter före, förmåga att fatta obekväma beslut, mod att vara ensam.

måste våga be folk dra åt helvete i större utsträckning. är så innerligt jävla trött på alla självrättfärdiga par som sitter och snackar skit om svarta får i umgängeskretsen, som självgott himlar med ögonen och skakar på huvudet åt "hur man bara KAAAAN va otrogen" och försäkrande kramar varandras händer samtidigt som de undslipper ett skratt åt det tragikomiska i ett sådant destruktivt leverne. och jag säger att "vi vet ju faktiskt inte hur den nämnda personen lever med sin flickvän, dom kanske knullar runt som inihelvete båda två och trivs finfint med det, det kanske inte alls är synd om henne" och jag möts av misstroende blickar från de tio par med ögon som samlats runt bordet för att dricka rosé och ha det trevligt, sommartrevligt i allsköns ro bara, och jag är förbannad på allt och jag är förbannad på mej själv för att jag skrattande stämmer in i lynchmobben och medan de sväljer rusande drycker kryddade med andras misär så kokar mitt blod genom ådrorna, det rusar i mina vener och dunkar som en hel jävla techno-konsert i bröstkorgen och jag tänker att de där elaka tungorna från de där välmålade munnarna skulle bara veta hur deras brevidsittande egna män nyss fingrat efter mej under blöta hungriga sommarnätter.

2011-06-23T12:48:00.000+02:00

ett vidöppet läge inuti